Kapitel 118 Anne och Clara har var och en sin egen agenda

Det verkade som om ödet hade en vriden känsla för humor. När jag skyndade mig nerför korridoren, förlorad i mina egna tankar, svängde jag runt ett hörn och sprang rakt in i Aria.

Våra ögon möttes, och där stod hon, med tårarna strömmande nerför ansiktet, som en hjort fångad i strålkastarljus. När h...