Kapitel 25

Morgan

Jag fnös. Jag visste sedan kvällen innan att han var en busig gammal man, men herregud. Ändå var jag glad att det fanns lite liv i hans ögon.

"Nå, farfar, om det är någon tröst, känner jag mig ännu mer sliten," sa jag och pekade på Ari. "Den där skriker, och din andra son har antytt att jag...