32.

Det var när jag gick genom en av de långa korridorerna som mina ögon föll på Caleb, som stod stilla utanför en av dörrarna med ett traumatiserat uttryck i ansiktet och en bit chokladkaka som hade fallit vid hans fötter.

Åh, fan, han kanske hade tappat kakan av misstag och nu skulle han oroa sig...