Kapitel 9 Arvingen till familjen York

"Nico tänkte, 'George, du trodde att det var ett hotell?' Han var förvånad men sa inget.

George lade på och promenerade in i Leos sjukhusrum.

Leo var upptagen med sina byggklossar, sittande på sängen, helt fokuserad.

George stod där, lite frånvarande, som om han såg någon annan genom Leo.

De hade båda de där slående blå ögonen, en envis blick, slät hud och lätt lockigt hår.

George sjönk ner i soffan bredvid sängen och stirrade på Leo.

Leo blev klar med sina klossar, tittade upp och visade stolt George. "Pappa, kolla motorcykeln jag byggde. Cool, eller hur?"

George log, gick fram och rufsade om hans hår. "Ja, den är grym."

Leos ögon blev stora.

Han tänkte, 'Sedan när blev pappa så snäll och leende?'

Han rynkade pannan, förvirrad.

George frågade mjukt, "Leo, vad sägs om att äta med din mamma från och med nu?"

Leos blå ögon lyste upp, och han nickade ivrigt. "Det är toppen! Jag vill äta med mamma."

George log förstående. "Okej, då lyssnar du på pappa."

Leo tänkte, 'När har jag någonsin inte lyssnat på dig?'

Men tanken på att äta med Hazel gjorde honom så glad att han nästan sprack.

Efter att ha lämnat sjukhuset, släpade sig Erik till affären tvärs över gatan.

Bianca såg honom komma och sköt snabbt fram en kall dryck. "Erik, ta lite vatten och slappna av."

Erik gav henne en tacksam blick, tog vattnet och drack det i ett svep.

Tur att han valde Bianca. Hon var alltid så omtänksam och förstående.

Så fort Aiden såg honom bli klar, frågade han ivrigt, "Hur gick det, Erik?"

Erik satte ner glaset, skakade på huvudet och tittade på den söta Bianca i närheten. Han sa mjukt, "Hazel har inte gått med på att avbryta förlovningen än, men vi har gjort slut. Det kommer att hända snart, men ni måste vänta lite."

"Inga problem." Bianca skakade på huvudet, hennes ögon fulla av värme. "Erik, så länge jag är med dig, är jag lycklig. Inga klagomål."

Erik tittade ömt på Bianca, kände sig mer säker på sitt val.

Han svalde sina känslor. "Jag var precis på sjukhuset och såg en kille i Hazels rum, brandmannen som räddade henne."

Aiden utbrast, "Den skamlösa kvinnan, hon förändras aldrig! Kan inte gå en dag utan en man, eller hur? Erik, du borde aldrig ha varit med henne. Hon förtjänar dig inte!"

Erik nickade lätt, tänkte att Hazel verkligen var för mycket.

"Låt oss släppa det, det är en stämningsdödare! Hon kan göra vad hon vill. En kvinna som hon hör inte hemma i Astor-familjen!" sa Aiden med avsmak.

Han bytte sedan ämne. "Har ni hört talas om York Group?"

Erik och Bianca utbytte en blick.

Erik svarade respektfullt, "Du menar York Group, toppkonglomeratet i Phoenix City? Ja, jag har hört att deras tillgångar är enorma, och alla i Phoenix City vill vara med dem."

Aiden nickade, trummade med fingrarna på bordet. "Ja, det är York Group. Har hört att chefen för York-familjen inte mår så bra. Och George, arvtagaren, har precis kommit tillbaka till landet."

Erik inflikade, "Du menar Mr. York, som tog över hela York Group när han var väldigt ung? Han har varit utomlands i flera år och gjort succé på den internationella marknaden. De säger att hans affärsfärdigheter är precis som hans farfar, Nash York. Även en liten rörelse från honom kan skaka om hela affärsscenen i Phoenix City."

Aiden log. "Verkar som Erik har gjort sin hemläxa." Hans ton var godkännande.

Erik och Bianca utbytte leenden.

Bianca tittade på Erik med beundran i ögonen.

Erik njöt av det, försökte att inte se för självgod ut framför Aiden.

"Min pappa nämnde att när George officiellt tar över, borde jag besöka York Mansion för att träffa honom," sa han ödmjukt.

Aiden nickade och vände sig till Bianca. "Bianca, när tiden är inne, ska jag ordna ett möte för dig med George som general manager för Galaxy Group."

Biancas ögon lyste upp av spänning. "Pappa, menar du att jag kan ta över Galaxy Group?"

Galaxy Group var Hazels mammas företag, det viktigaste i Hazels liv.

Bianca fick äntligen det Hazel mest ville ha.

Aiden nickade. "Jag blir äldre, och det är dags för dig att bli bekant med verksamheten. Det kommer att förbereda dig väl för framtiden."

"Tack, pappa. Jag ska inte göra dig besviken," sa Bianca sött, knappt dölja sin spänning.

"Jag tror på dig," sa Aiden, tittade kärleksfullt på henne.

Han vände sig sedan till Erik. "Erik, ni unga borde hitta sätt att knyta kontakter med George när han är tillbaka. York Group har mycket inflytande i Phoenix City."

Bianca verkade komma ihåg något och frågade Aiden nyfiket, "Pappa, är det här George den som har ett barn utomlands men ingen info om mamman? Är han inte bara 27? Så ung och redan så framgångsrik. Jag undrar hur han ser ut?"

Eriks uttryck förändrades något, nästan omärkligt. "Nästa månad är Nashs sjuttionde födelsedagsfest. De borde skicka ut inbjudningar. Bianca, du borde träffa honom då," sa han och tittade på henne. "Varför, är du intresserad av honom?"