Kapitel 150

Jag är inte galen.

Jag är sårad.

Och jag är arg på mig själv.

Don hade varnat mig. Jag borde ha lyssnat. Jag borde inte ha varit en idiot, helt förälskad i Julian, och blundat för allt, levt i okunnighet. Det här var oundvikligt. Julian var aldrig min från början. Han är Capo Bastone. Och jag är ...