Kapitel 334 Mötesgåva

Dorothy låg i Aurelias armar ett tag och lugnade sig innan hon tog in ankomsthallen, som kändes som att kliva in i ett vinterlandskap.

Hon mindes att sist hon kom hit med Joe, var det inte så här vackert.

Dorothy log med kisande ögon. "Mamma, Imperick är så vackert, ännu finare än Korallviken. Var...