Kapitel 150 Fru Royston, Jag lovar dig

Det visade sig att Christophers känslor speglade Harris-familjens: jag var bara en börda.

Han måste ha närt en djup ilska under en lång tid. Annars skulle han inte ha spytt ut sådana giftiga ord med sådan lätthet.

Ett bittert leende spelade på mina läppar. Jag borde aldrig ha haft några förväntninga...