Kapitel 25: Gamla ärr

AVA

Jag ryckte till vid Callums röst. Jag visste att vi inte kunde undvika situationen, vi var tvungna att prata om det förr eller senare. Men det betydde inte att jag ville det.

Jag slöt ögonen och lutade mig tillbaka i stolen.

"Ni har nu alla sett ärren på min rygg och mina ben," började jag m...