Kapitel 9

MYRA

Nästa dag mötte jag Fidel på den avtalade platsen. Jag kunde inte låta bli att le bredare mot honom. Han gav mig ett flirtigt leende, hans ögon lystet svepte över hela min kropp. Det fanns en glimt av hopp om att få till det i hans ögon, men han anade inte vilket skräck jag planerade för honom.

"Vad har du för planer idag?" frågade jag och gav honom en flirtig blick. Vi var på ett litet café nära kusten. Det vackra blå havet var synligt därifrån, vilket gjorde atmosfären på denna plats helt perfekt. "Vi skulle kunna dyka idag. Vädret är också fantastiskt," erbjöd jag, för att testa hur han skulle reagera.

"Jag har något i tankarna," svarade han och svepte sin öl, "Jag planerade det igår kväll med en kompis," Jag kunde inte låta bli att skratta åt det. Jag kunde lätt gissa vem hans kompis var, men det skulle jag självklart inte låta honom veta.

"Åh verkligen," låtsades jag vara förvånad och intresserad.

"Ja, du kanske inte har hört talas om det," retades han. Jag skrattade åt honom. Jag kände den här staden som min egen bakficka. Han visste inte vem han pratade med.

"Berätta då, var är det?" frågade jag.

"Det är en privat klubb. Min kompis är medlem. Han har en fest ikväll. Jag vill att du följer med mig," berättade han. Jag höjde ett ögonbryn åt honom. Visst, jag såg ut som en oskyldig tjej, men jag var långt ifrån det.

Jag hade grävt tillräckligt om honom för att veta vad han tänkte på. Jag visste varför han ville ta med mig till den privata festen och vad han ville få ut av mig. Det var antingen mer gratis information för honom, eller så hoppades han på att få till det. Det senare skulle aldrig hända. Jag hade trots allt standarder. Visst, jag skulle ha övervägt det om han inte jobbade för brorsan.

"Åh, det låter coolt. Men var är det någonstans?" frågade jag och fäste blicken på honom.

"Det är på Pearl Hotel. Jag bor där,"

"Såklart du gör," log jag oskyldigt för att smickra hans ego. "Men berätta, vad handlar den här festen om? Kommer du att introducera mig för dina vänner?" frågade jag lekfullt, snurrande mitt hår och gav honom en suggestiv blick. Han stirrade på mig en sekund längre, funderande i sitt huvud. Jag kunde nästan se hjulen snurra bakom hans öron.

Han undrade om han ville behålla mig för sig själv. Han ville inte ha någon konkurrens. Även om jag inte var aktiv på dejtingmarknaden efter att ha fått mitt hjärta krossat, visste jag att jag var ganska attraktiv. Åtminstone vid första anblicken, och han ville behålla poängen för sig själv.

Men detta gav mig fler idéer. Tänk om han tog mig till festen, och jag råkade träffa en av brorsorna? Jag kunde lätt fånga deras ögon och göra vad jag än önskade. Idén fick mig nästan att fnittra högt. Hjulen i mitt huvud snurrade också.

Att träffa bröderna direkt kunde självklart vara riskabelt. Även om jag inte var hackern de jagade, var det aldrig en bra idé att umgås med bröderna. De var farliga, paria och förmodligen galna. Jag var säker på det. Man måste vara en viss nivå av galen för att hålla sig på toppen och upprätthålla rädsla bland alla.

Det var en sak att leka med dem oskyldigt och en annan sak att ta hela affären till sängkammaren. Det skulle vara för mycket av ett åtagande för hänsynslösa galningar som dem. Även om de två var de sista männen på denna planet och jag var i brunst, skulle jag välja att dö istället för att ligga med dem.

"Det är en liten fest för en stor affär vi avslutade igår kväll. Självklart kommer mina vänner att vara där," svarade han efter några sekunder. Han lutade huvudet åt sidan och studerade mig. Jag gav honom ett avväpnande leende.

"Det låter underbart. Jag kan inte vänta på att träffa de andra," sa jag suggestivt och omedelbart fladdrade något mörkt i hans ögon. Jag såg en antydan till besittning. Inte den sortens besittning som skulle ha smickrat mig. Nej. Det var den sortens hänsynslösa besittning som barn har med sina leksaker.

"Vi får se om det," sa han mörkt, hans näsborrar vidgades.

"Vad är det, Fidel?" frågade jag och sträckte mig över bordet och borstade mina fingertoppar på hans arm. Jag missade inte hur han drog in ett skarpt andetag. Jag visste vilken effekt jag hade på honom. Han satte ner sin öl och var på väg att hålla min hand, men jag drog tillbaka precis i tid och gav honom ett oskyldigt leende.

"Jag hämtar dig klockan sex," sa han. "Klä dig i ditt bästa,"

"Jag kan inte vänta med att se din reaktion när du ser mig i min lilla svarta klänning," sa jag suggestivt och omedelbart mörknade hans ögon. Hans andning blev grundare, och jag kunde föreställa mig honom få stånd. Jag fnissade elakt.

"Jag ser fram emot att träffa dig," sa han medan jag samlade mina saker och reste mig.

"Vi ses, Fidel," blåste jag honom en kyss innan jag gick ut ur caféet. Klockan var runt tio på morgonen. Jag hade några timmar på mig att förbereda mig för kvällen.

Jag visste inte varför, men plötsligt var jag väldigt exalterad över att gå på festen. Speciellt min varg. Hon hade börjat gå fram och tillbaka frenetiskt, vilket störde mina tankar för stunden. Jag bestämde mig för att gå hem och gräva lite mer.

Det var alltid en bra idé att vara väl förberedd om man planerade att gå in i sin fiendes lya. Jag ville inte förstöra möjligheten. Detta kunde vara första gången jag mötte en av bröderna. Jag behövde göra ett utmärkt första intryck på mina fiender även om de inte visste om mig ännu.

Ännu.

Hmmm..... Jag undrade om jag skulle lämna några ledtrådar åt dem. Det skulle vara roligt.