Ett hundra och fyrtio

POV Amelia

Skogen verkade tystare nu, men spänningen hängde fortfarande i luften som en tung dimma. Vi rörde oss så snabbt vi kunde, följde våra steg tillbaka till mötesplatsen. Mina ben värkte, mina andetag var ytliga, men mitt sinne kunde inte vila. Maliks styrkor skulle snart omgruppera sig, och...