122

Nattluften var tjock av den kvarvarande spänningen från vad som hade hänt tidigare. Bavanda satt vid elden, med knäna uppdragna mot bröstet, och stirrade in i de fladdrande lågorna. Hon kände fortfarande resterna av monstret inom sig, som klöste vid kanten av hennes medvetande. Det skrämde henne.

L...

Logga in och fortsätt läsa