Kapitel 144: Leo

Morgonsolen silar in genom fönstren och kastar ett gyllene sken över vardagsrummet. Det är en ny dag, men det känns som den första riktiga dagen vi har haft för att andas ut på vad som verkar vara en evighet. Luften är stilla, fridfull, och för en gångs skull finns det ingen brådska som driver oss u...

Logga in och fortsätt läsa