Kapitel 13

Vatten skvalpar runt mina anklar, skeppets korridorer är en labyrint av krossat glas, splittrat trä och spridda tillhörigheter. Jag ropar efter mina medstudenter, min röst ekar ihåligt i kaoset. Det finns inget svar, bara vindens kusliga tjut och havets dån.

Korridorerna är svagt upplysta, nödbelys...

Logga in och fortsätt läsa