Kapitel 312

Världen spricker.

Inte metaforiskt – bokstavligen splittras vid sömmarna. Jag kan känna det. Höra det. Se det. Djupa, benkylande skakningar sprider sig genom jordens smälta mantel. Det är inte bara tektoniskt. Det är något äldre. Hungrigare.

Leviathan är vaken.

Jag ser honom inte, inte först. Bara s...

Logga in och fortsätt läsa