Kapitel 244

Grace

Huset var tyst, en tryckande tystnad som kändes tyngre än tyngden av förtvivlan som klängde sig fast vid mig. Charles hade hjälpt mig in, jag stannade inte i vardagsrummet. Han följde mig till mitt rum och jag låg där i timmar. Hans oroliga blick kändes som en börda, men han lämnade mig ifred....

Logga in och fortsätt läsa