139

Matt

Fan. Jag kunde inte skaka av mig minnet av blicken i Davids ögon. Den var hånfull och självgod. Fan. Fan. Fan.

Det där flinet kändes som en spik i min kista. Han visste. Fan, han visste. Jag visste inte hur han visste, men han visste definitivt. Jag kunde inte ens fokusera på Tonys kokande ils...

Logga in och fortsätt läsa