148

Tony

Jag gick in och ut ur medvetandet. Det enda jag var säker på var att Matt fortfarande bar mig, och vi hade gått i timmar. Månen hade sjunkit. Regnet hade slutat och solen började stiga i fjärran. Jag tittade på vår beta som hade hittat en stor gren att använda som vandringsstav. Drakskiftaren ...

Logga in och fortsätt läsa