KAPITEL 234

ZION

"Okej, nu har ni sett vad jag inte ville att ni skulle se. Kan ni snälla låta oss göra vårt jobb?"

Han hade knappt avslutat meningen när ett skarpt skrik bröt tystnaden.

Jag vände snabbt huvudet mot dörröppningen.

Hon stod där—handen över munnen, ögonen stora och glasiga, låsta på liket...

Logga in och fortsätt läsa