Kapitel 4

ISABELLA'S PERSPEKTIV

Pressen av att arbeta tillsammans med Levi intensifierades när jag visste att vi skulle bo på samma hotell. Trots min första impuls att protestera, lät jag det passera; vi skulle ju trots allt inte dela rum. Efter ett snabbt teammöte gick vi till våra separata rum. Nu, liggandes på sängen, kände jag hur utmattningen tyngde ner mig och frustrationen dröjde kvar, eftersom närheten till Levi väckte oväntade begär inom mig. Allt jag ville var att sova, men något höll mig vaken. Jag var väldigt, väldigt kåt, och det var allt på grund av min chef. Jag måste komma över Levi, men hur ska jag göra det när han är med mig varje dag?

Jag försökte sova men jag fortsatte att vrida och vända mig. Min klitoris bokstavligt talat andas och ber om uppmärksamhet, jag behöver ge den lite tryck och orgasm annars kommer jag inte kunna sova. Och jag behöver min vila eftersom morgondagen kommer att vara väldigt stressig.

"Arghh!" Mitt frustrerade skrik dämpades i den mjuka kudden, knappt innehållande den våg av känslor inom mig.

Med en tung suck reser jag mig från sängen och går mot den prydligt organiserade garderoben i hotellsviten. Levi hade ordnat så att jag skulle bo i ett av de finaste rummen, en gest som både överraskade och gladde mig, men när jag försökte tacka honom tittade han åt ett annat håll. Hur som helst, det är okej. Jag älskar rummet.

Sviten utstrålade en känsla av elegans, och att ha en egen personlig butler som hjälpte mig, särskilt med min garderob, lade till en extra touch av lyx.

En plötslig förväntan flödade genom mina vener när jag hämtade min låda från garderobens djup och försiktigt lyfte på locket, avslöjande dess innehåll. Bland de prydligt vikta kläderna och lådorna staplade med precision, fanns en liten, oansenlig låda. Inuti låg en påse, nästan dold från synen, innehållande min samling av leksaker.

Jag började använda dem på universitetet för att hjälpa mig att avleda uppmärksamheten från den överväldigande frustrationen av studierna.

När trycket ökar på mig, så gör även frekvensen av mitt beroende av dessa leksaker. Och i detta ögonblick är vikten av stressframkallad ångest outhärdlig, så det är bara rätt att sjunka ner i klimax för att avleda uppmärksamheten.

Kan jag bli en knullkompis med Levi? Kommer han att ogilla en kontorsrelation? Kan Levi bli min mästare?

Jag älskade sättet han tog kontroll över mig idag, inte bara tog han bort min ångest utan fick även fram det bästa i mig. Jag behöver honom. Det kändes så naturligt att underkasta sig honom. Att lyda honom.

Kan jag någonsin få honom? tänkte jag, medan jag tog ut påsen och släppte den på min säng.

Jag tog ut min lila vibrator ur påsen. Precis när jag skulle lägga mig ner vibrerade min telefon. Det var ett meddelande från Mr. L. Han hade äntligen svarat. Mitt hjärta slog av upphetsning, och en plötslig våg av begär sköljde över mig när jag öppnade meddelandet.

Mr L: Letar du fortfarande efter en mästare?

Jag lade mig på sängen och spred mina ben brett isär medan jag läste hans meddelande. Jag höll vibratorn på låg nivå och lät den bara massera min klitoris medan jag svarade honom. Jag vill inte bli för uppslukad så att jag förlorar honom som Charlotte.

Jag: Ja, det gör jag. Är du redo att ge mig ett svar nu?

Mitt sinne återvänder till ögonblicket när jag inte kunde andas, och Levi var där, lugnt instruerande mig att andas.

Jag: Jag känner arbetsbelastningens tyngd. Att ha någon att prata med medan jag hanterar mina uppgifter skulle vara en lättnad.

Mr L: Vad håller dig upptagen på jobbet?

Jag: PR, marknadsföring, projekt—i princip lite av varje. Min chef älskar att kasta nya utmaningar på mig.

Mr L: Det låter som att din chef har mycket förtroende för dig.

Jag: Förtroende, eller kanske bara en vriden humor? Eller så hatar han mig. Jag tror att min chef hatar mig.

Mr L: Jag skulle säga att det är förtroende. Med stort ansvar kommer stort förtroende, eller hur? Jag tror inte att han hatar dig.

Jag: Det kan du inte veta säkert. Du känner inte min chef.

Mr L: Sant.

Jag stönar när trycket i min klitoris börjar intensifieras bara från konversationen jag hade med Mr L. Jag tror att jag börjar bli riktigt attraherad av honom. Eller så är jag bara kåt.

Jag: Har du en partner, Mr L?

Mr L: Nej, jag har ingen partner.

Jag: Samma här.

Jag: Hur skulle det vara att träffas personligen? Fast om vi gör det, behöver jag en detaljerad medicinsk rapport och bevis på att du inte har något brottsregister.

Mr L: Jag kan skicka bevis på att jag inte har något brottsregister. Men jag träffar inte mina subs personligen. Det är enbart en online-affär. Förstått?

Jag: Åh. Ja. Förstått.

Jag skriver ut min besvikelse precis när mitt telefonbatteri dör. "Fan!" svär jag och skyndar mig att sätta i laddaren. När jag försöker ställa mig upp råkar jag öka styrkan på vibratoren, vilket skickar njutning rakt in i min kärna.

Mr L kan vänta, tänkte jag.

Jag lägger mig på sängen och trycker in vibratoren i mig medan jag masserar mitt bröst och tänker på Levi. Åh, vad jag skulle göra för att ha honom som min mästare. Jag undrar också hur Mr. L ser ut.

Från ett möte till ett annat, Schweiz kändes som en virvelvind som hotade att riva upp min sinnesro. Nu, sittande i konferensrummet på vår schweiziska filial, befann jag mig mitt i ännu en session, den här gången med Levi som noggrant granskade varje rapport för projektstarten. Trots mötets intensitet drogs min uppmärksamhet bort när Mr. L:s namn dök upp, vilket signalerade att han var online.

Jag kämpar för att hålla fokus mitt i havet av data och diskussioner i mötet medan jag chattar med Mr L och hoppas att han skulle gå med på att vara min online-mästare.

Jag: Förlåt för igår kväll, min telefon dog.

Mr L: Ingen fara. Så, är du vuxen eller fortfarande ett barn?

Jag: Jag är 22, så tekniskt sett en vuxen, antar jag.

Mr L: Bor du med en rumskompis eller ensam? Någon speciell person? Och vad har stressat dig på sistone?

Jag: Ingen partner, bara en rumskompis.

Fast egentligen har jag ingen. Det är bara säkrare att säga att man har det när man pratar med främlingar.

Jag: Och min chef är den största källan till stress.

Mr L: Andas chefen ner i nacken på dig just nu? Är han vid din sida?

Så fort Mr. L:s meddelande dök upp, drogs jag tillbaka in i arbetsläget, min uppmärksamhet fladdrade mellan telefonskärmen och konferensbordet där Levi satt, försjunken i sin telefon. Hans blick lyftes plötsligt, och han steg över till min sida, hans närvaro hotande när han granskade geologernas rapporter. Med diskreta blickar på Levi för att försäkra mig om att han inte observerade mig, svarade jag smygande till Mr. L, spänningen i ögonblicket kittlande ner längs min ryggrad.

Jag: Nej, min chef svävar inte över mig just nu.

Mr L: Snälla flickor ljuger inte. Är du säker?

Jag blickar upp och märker att Levi har satt sig tillbaka i sin stol vid bordets huvud, hans blick fixerad på mig med en intensitet som skickar en rysning nerför min ryggrad, hans uttryck outgrundligt.