Kapitel 142: Möt mångudinnan.

(Taylors perspektiv)

Mina ögon fladdrade upp, mina ögonlock kändes inte lika tunga som de gjorde för några minuter sedan. Jag rörde mig, min kropp gjorde inte ont.

Ingen våg av smärta, inget blod.

Omedvetet tittade jag mot min högra handled, där fanns inget snitt, inget blod. Jag var förbluffad, ...