32: Snälla...

Willows pov

Som utlovat tog mamma och pappa med mig till slottet dagen därpå. För första gången så långt jag kunde minnas kändes väggarna inte som hemma, de kändes som okänd mark jag klev in på för allra första gången.

Själva slottet kändes för kallt och för tyst; det fanns inga vanliga rörels...

Logga in och fortsätt läsa