106. Känns som en bur

"Vad gjorde du mot honom?" Orden sliter sig ur min strupe innan jag hinner stoppa dem, skarpa, darrande och trasiga på en och samma gång. De låter för höga, för råa i det kvävande tysta rummet. Min röst känns som om den inte hör hemma här — som om den inte borde existera bland de tjocka sammetsgardi...

Logga in och fortsätt läsa