Kapitel ett hundra femton

Adrik

Innan vi kunde ta oss över balsalen för att prata med borgmästaren, blev jag stoppad minst tjugo gånger av olika människor som ville tala med mig. Jag kunde känna Sephies glädje över att jag var tvungen att vara artig och hövlig mot så många människor. Det var alla människor jag hade hjälpt...