

La Mariée Rougissante de la Bête Mafieuse
Tatienne Richard · Uppdateras · 227.7k Ord
Introduktion
Jamais du genre à reculer devant quoi que ce soit de mal, Icaro Lucchesi prend un immense plaisir à faire rougir sa nouvelle épouse. Chaque pensée sordide que l'homme peut imaginer, il l'a déjà réalisée au moins une fois dans sa vie, mais maintenant il veut tout faire avec elle.
Zorah, en revanche, a une surprise pour son nouveau mari. Elle ne s'était pas préservée toute sa vie pour se donner à un homme qu'elle ne connaissait pas, encore moins qu'elle n'aimait. S'il la veut, il va devoir le mériter. Elle a peut-être passé la majeure partie de sa vie à genoux en prière, mais Zorah veut qu'Icaro soit à genoux, suppliant.
Zorah se retrouve plongée dans un tout nouveau monde de crime, de violence et de sexe, parfois tout à la fois. Icaro n'a pas été un homme bon depuis sa conception, mais pour elle, pour sa jeune mariée rougissante, il est désespéré d'essayer.
Zorah peut-elle apprendre à aimer l'homme entier qu'est Icaro Lucchesi ou son obscurité la poussera-t-elle à fuir comme si le diable lui-même la poursuivait ?
Kapitel 1
Zorah Maria Esposito leva le menton, implorant que la puissance du Seigneur la traverse alors qu'elle chantait son solo pendant la messe, tandis que la communion était servie. Elle était trop distraite cependant, et bien qu'elle puisse chanter cette chanson en dormant sans jamais manquer une note, elle sentait que son cœur n'était pas à la bonne place pour ne pas être entièrement concentrée sur les belles paroles, une ode à Jésus.
Son oncle, le frère de sa mère, le Père Ippocrate Giannone, conduisait la cérémonie et, à ce moment-là, il était la raison de son nervosité. Il l'avait abordée plus tôt, la tête fièrement inclinée, ses robes faisant des mouvements brusques, et avait annoncé qu'il voulait la voir immédiatement après la messe.
Les vingt-cinq autres membres de la chorale avaient tous les yeux écarquillés alors que ses yeux critiques la fixaient. Tout ce qu'elle pouvait offrir était un faible "oui, Père Giannone" avant qu'il ne tourne les talons et quitte la pièce avec un grand geste.
Maintenant, regardant depuis le fond de l'église, dans le haut du chœur surplombant l'église, elle remarqua que ses yeux continuaient de se tourner vers un homme assis au premier rang. Elle ne pouvait pas voir le visage de l'autre homme mais savait qu'il n'était pas quelqu'un de leur paroisse, certaine qu'elle aurait reconnu l'homme rien qu'à sa carrure.
En revenant à sa place dans la chorale, sa meilleure amie Sidonia lui donna un coup de coude, chuchotant. "Que penses-tu qu'il veut ?"
"Je ne le savais pas les six dernières fois que tu as demandé." Elle expira nerveusement.
"Tu crois qu'il a découvert qu'on est restées tard jeudi soir ? Je veux dire, on ne faisait que prier. On a bien verrouillé, non ? On n'a pas oublié de fermer la chapelle en partant ?"
"On a verrouillé, Sidonia. Il ne serait pas en colère parce qu'on est restées plus longtemps pour prier."
"As-tu confessé un péché ?"
"Non."
Le directeur de la chorale se retourna et leur lança des regards d'avertissement alors que le service de la communion touchait à sa fin et elles se figèrent.
Lorsque Zorah accrocha sa robe et assura à Sidonia qu'elle la retrouverait à leur appartement, elle était décidément plus nerveuse qu'auparavant. Traînant, proposant de ranger la salle, elle resta en arrière jusqu'à ce que le dernier des membres de la chorale soit parti.
Son oncle n'a jamais été un homme amical, malgré son statut de prêtre. Là où certains étaient chaleureux, gentils et aimants, pardonnant les transgressions au nom de Jésus, son oncle avait tendance à lancer des jugements d'enfer, de feu et de soufre sans réfléchir. Sa peau avait plus d'une fois ressenti le fouet de son flagellateur utilisé pour la punir des péchés qu'elle commettait sans doute dans son esprit.
Depuis la mort de ses parents, Ippocrate s'était déclaré chef de famille, qui se composait de lui-même, de Zipporah, sa seule sœur, et de sa fille Zorah. Zipporah passait plus de temps à genoux à prier que Zorah, et c'était peu dire. Sa mère se repentait depuis qu'elle s'était retrouvée enceinte à seize ans des mots doux d'un mauvais garçon. Ses parents avaient refusé de considérer l'adoption pour leur unique enfant et avaient insisté sur le fait que tous les enfants étaient des bénédictions et avaient forcé Zipporah à élever son bébé. Puis ils étaient morts quand Zorah n'avait que deux ans, laissant la mère et l'enfant sous les yeux vigilants et toujours condescendants du Père Ippocrate.
Elle fut surprise par un mouvement près de la porte, car elle était censée être seule, et leva les yeux, alarmée. L'homme aux larges épaules qui était assis au premier rang de la messe était dans la salle de la chorale.
« Bonjour, » hocha-t-elle nerveusement la tête. Elle était rarement seule avec un garçon ou un homme. Elle travaillait dans un cabinet dentaire, donc il arrivait que des patients soient dans la salle d'attente, mais cela semblait différent. Il était l'un des hommes les plus beaux qu'elle ait jamais vus. Ses yeux bleu foncé, de la couleur des myrtilles trop mûres qui éclatent sur la langue, perçaient ses yeux marron pâle. Ses cheveux étaient épais, noirs et brillants, tirés en arrière loin de ses tempes. Ses épaules étaient si larges qu'elle pourrait probablement en mettre trois des siennes côte à côte et il y aurait encore de la place, et il mesurait bien plus d'un mètre quatre-vingt-dix. En parcourant son corps du regard, elle nota qu'il était mince et en forme. Son regard revenant à son visage, elle remarqua le nez droit et les lèvres épaisses, et elle fut fascinée lorsqu'il passa sa langue sur sa lèvre inférieure qui se courba en un léger sourire.
« Scusi, » son accent italien épais roulait sur une langue qui offrait une voix rauque. Ses yeux se moquaient alors qu'il la surprenait en train de regarder son corps.
Elle rougit vivement, « puis-je vous aider ? »
« Que fais-tu ? » demanda-t-il en hochant la tête vers le livre dans sa main.
Elle avala nerveusement, « je rangeais les derniers cantiques à leur place. Le directeur Mallorca m'a demandé de le faire avant de rentrer chez moi. »
« Et où est chez toi ? »
La curiosité dans sa voix la fit hésiter et elle murmura, « ce n'est pas loin d'ici. » Elle prit une inspiration et se hâta de dire, « puis-je vous aider, monsieur ? Je dois voir mon oncle qui m'attend. »
« Monsieur ? » il rit, « oh douce Zorah, est-ce ainsi que tu m'adresserais la parole ? »
« Nous connaissons-nous ? » elle fronça les sourcils. Elle n'arrivait pas à le situer. Si ses yeux étaient mémorables, elle en était certaine.
« Pas encore, amoré. »
Il fit un pas de plus dans la pièce, et elle savait que ses yeux étaient exagérément grands alors qu'il se dirigeait vers elle. De la façon dont il bougeait, elle se demandait presque si l'homme flottait, ses yeux fixés sur elle comme un faucon guettant sa proie. Elle se retrouva adossée aux étagères de livres, ses doigts serrés autour du cantique dans sa main et son souffle coupé. Ses yeux se fermèrent et elle inclina la tête loin de lui alors qu'il se penchait sur elle, son nez effleurant le côté de son cou comme s'il la reniflait, son souffle chaud dans son oreille lorsqu'il murmura.
« Si innocente. Presque digne d'une prière de remerciement. » Il se redressa et lui prit le menton, « je te verrai bientôt. » Ses lèvres brûlèrent son front d'un baiser.
Sans plus tarder, il se redressa et se dirigea vers la porte. Elle tremblait de terreur et d'une conscience d'un homme qu'elle n'avait jamais ressentie auparavant. La façon dont il respirait intimement contre son cou fit apparaître des frissons sur sa peau et elle pouvait encore sentir ses lèvres sur son front.
« Zorah, » il se retourna à la porte, lui lançant un regard dur, celui-ci effrayant, menaçant et elle peinait à respirer devant son visage glacial, « tu ferais mieux de rester intacte jusqu'à ce moment, sinon il y aura un enfer à payer. »
Avec cela, il disparut dans l'église, et elle agrippa l'étagère derrière elle se demandant ce qui se passait et pourquoi son cœur battait si fort. La peur était certainement une raison, mais une autre émotion, qu'elle ne s'était jamais permise de ressentir auparavant, taquinait son esprit. Elle faillit tomber à genoux en signe de repentance.
Senaste Kapitel
#183 Une belle vie
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#182 Matin d'après
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#181 Enfin
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#180 Se sentir courageux
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#179 Désignations des chambres
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#178 Confessions indésirables
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#177 Invité surprise
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#176 Les pourquoi
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#175 Cercle complet
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#174 Donnez-moi des détails
Senast Uppdaterad: 2/18/2025
Du Kan Tycka Om Detta 😍
Perfekt Jävel
"Stick och brinn, din jävel!" fräste jag tillbaka och försökte slita mig loss.
"Säg det!" morrade han och grep tag om min haka med ena handen.
"Tror du att jag är en slampa?"
"Så det är ett nej?"
"Dra åt helvete!"
"Bra. Det var allt jag behövde höra," sa han och drog upp min svarta topp med ena handen, blottade mina bröst och skickade en våg av adrenalin genom min kropp.
"Vad fan håller du på med?" flämtade jag medan han stirrade på mina bröst med ett nöjt leende.
Han drog ett finger över ett av märkena han lämnat precis under en av mina bröstvårtor.
Den jäveln beundrade märkena han lämnat på mig?
"Linda dina ben runt mig," beordrade han.
Han böjde sig ner tillräckligt för att ta mitt bröst i sin mun och sög hårt på en bröstvårta. Jag bet mig i underläppen för att kväva ett stön när han bet till, vilket fick mig att båga bröstet mot honom.
"Jag kommer att släppa dina händer; våga inte försöka stoppa mig."
Jävel, arrogant och fullständigt oemotståndlig, precis den typen av man Ellie svor att hon aldrig skulle bli involverad med igen. Men när hennes väns bror återvänder till staden, finner hon sig farligt nära att ge efter för sina vildaste begär.
Hon är irriterande, smart, het, fullständigt galen, och hon driver Ethan Morgan till vansinne också.
Vad som började som ett enkelt spel plågar honom nu. Han kan inte få henne ur sitt huvud, men han kommer aldrig att släppa in någon i sitt hjärta igen.
Även om de båda kämpar med all sin kraft mot denna brinnande attraktion, kommer de att kunna stå emot?
Jag tror att jag låg med min brors bästa vän
"Vad är det, älskling...blev du rädd?" Han log och låste blicken med min. Jag svarade genom att luta huvudet och le mot honom.
"Du vet, jag förväntade mig inte att du skulle göra det här, jag ville bara..." Han slutade prata när jag lindade mina händer runt hans kuk och snurrade min tunga runt hans svamp innan jag tog honom i min mun.
"Fan!!" Han stönade.
Dahlia Thompsons liv tar en annan vändning efter att hon återvänder från en två veckors resa för att besöka sina föräldrar och går in på sin pojkvän, Scott Miller, som är otrogen med hennes bästa vän från gymnasiet, Emma Jones.
Arg och förkrossad bestämmer hon sig för att åka hem men ändrar sig och väljer att festa hårt med en främling.
Hon super sig full och slutar med att ge sin kropp till denna främling, Jason Smith, som visar sig vara hennes blivande chef och hennes brors bästa vän.
Föll för Pappas Vän
"Rida mig, Ängel." Han befaller, flämtande, och styr mina höfter.
"Sätt in den i mig, snälla..." Jag ber, biter honom i axeln, försöker kontrollera den njutningsfulla känslan som tar över min kropp mer intensivt än någon orgasm jag känt ensam. Han gnider bara sin kuk mot mig, och känslan är bättre än något jag kunnat åstadkomma själv.
"Håll käften." Säger han hest, gräver sina fingrar ännu hårdare i mina höfter, styr hur jag rider i hans knä snabbt, glider med min våta öppning och får min klitoris att gnida mot hans hårdhet.
"Hah, Julian..." Hans namn undslipper mig med ett högt stön, och han lyfter mina höfter med extrem lätthet och drar mig ner igen, vilket gör ett ihåligt ljud som får mig att bita mig i läppen. Jag kunde känna hur spetsen av hans kuk farligt mötte min öppning...
Angelee bestämmer sig för att befria sig själv och göra vad hon vill, inklusive att förlora sin oskuld efter att ha fångat sin pojkvän sedan fyra år tillbaka sova med hennes bästa vän i hans lägenhet. Men vem skulle kunna vara det bästa valet, om inte hennes pappas bästa vän, en framgångsrik man och en övertygad ungkarl?
Julian är van vid att ha flörtar och engångsligg. Mer än så, han har aldrig varit bunden till någon, eller fått sitt hjärta vunnet. Och det skulle göra honom till den bästa kandidaten... om han var villig att acceptera Angelees begäran. Men hon är fast besluten att övertyga honom, även om det innebär att förföra honom och röra till det i hans huvud helt och hållet. ... "Angelee?" Han tittar på mig förvirrat, kanske är mitt uttryck förvirrat. Men jag öppnar bara mina läppar, säger långsamt, "Julian, jag vill att du knullar mig."
Åldersgräns: 18+
Mr. Ryan
Han kom närmare med en mörk och hungrig blick,
så nära,
hans händer nådde mitt ansikte, och han pressade sin kropp mot min.
Hans mun tog min ivrigt, lite ohövligt.
Hans tunga lämnade mig andfådd.
"Om du inte följer med mig, kommer jag att ta dig här och nu." Han viskade.
Katherine behöll sin oskuld i flera år även efter att hon fyllde 18. Men en dag mötte hon en extremt sexuell man, Nathan Ryan, på klubben. Han hade de mest förföriska blå ögon hon någonsin sett, en välformad haka, nästan gyllene blont hår, fylliga läppar, perfekt formade, och det mest fantastiska leendet, med perfekta tänder och de där förbaskade smilgroparna. Otroligt sexig.
Hon och han hade en vacker och het engångsföreteelse...
Katherine trodde att hon kanske aldrig skulle träffa mannen igen.
Men ödet har en annan plan.
Katherine är på väg att ta jobbet som assistent till en miljardär som äger ett av de största företagen i landet och är känd för att vara en erövrare, auktoritär och helt oemotståndlig man. Han är Nathan Ryan!
Kommer Kate att kunna motstå charmen hos denna attraktiva, mäktiga och förföriska man?
Läs för att följa en relation sliten mellan ilska och den okontrollerbara lusten efter njutning.
Varning: R18+, Endast för mogna läsare.
Herr Forbes
Herregud! Samtidigt som hans ord väckte mig, lyckades de irritera mig. Även nu är han fortfarande samma skitstövel, arrogant och bossig som alltid, som alltid ville ha saker på sitt sätt.
"Varför skulle jag göra det?" frågade jag, kände hur mina ben blev svaga.
"Jag är ledsen om jag fick dig att tro att du hade något val," sa han innan han grep tag i mitt hår och tryckte ner min överkropp, tvingade mig att luta mig framåt och placera händerna på ytan av hans skrivbord.
Åh, herregud. Det fick mig att le, och gjorde mig ännu våtare. Bryce Forbes var mycket hårdare än jag hade föreställt mig.
Anneliese Starling kunde använda varje synonym för ordet grymhet i ordboken för att beskriva sin skitstövel till chef, och det skulle ändå inte vara tillräckligt. Bryce Forbes är själva definitionen av grymhet, men tyvärr också av oemotståndlig åtrå.
Medan spänningen mellan Anne och Bryce når okontrollerbara nivåer, måste Anneliese kämpa för att motstå frestelsen och kommer att behöva göra svåra val, mellan att följa sina professionella ambitioner eller ge efter för sina djupaste begär, för gränsen mellan kontoret och sovrummet är på väg att försvinna helt.
Bryce vet inte längre vad han ska göra för att hålla henne borta från sina tankar. Under lång tid var Anneliese Starling bara flickan som arbetade med hans far, och familjens älskling. Men tyvärr för Bryce har hon blivit en oumbärlig och provocerande kvinna som kan driva honom till vansinne. Bryce vet inte hur länge till han kan hålla sina händer borta från henne.
Involverade i ett farligt spel, där affärer och förbjudna njutningar flätas samman, står Anne och Bryce inför den tunna linjen mellan det professionella och det personliga, där varje utbytt blick, varje provokation, är en inbjudan att utforska farliga och okända territorier.
Hans lilla blomma
"Du kom undan en gång, Flora," säger han. "Aldrig igen. Du är min."
Han stramar åt sitt grepp om min hals. "Säg det."
"Jag är din," kvider jag fram. Jag har alltid varit det.
Flora och Felix, plötsligt separerade och återförenade under märkliga omständigheter. Han vet inte vad som egentligen hände. Hon har hemligheter att dölja och löften att hålla.
Men saker och ting förändras. Förräderi är på väg.
Han misslyckades med att skydda henne en gång tidigare. Han ska vara fördömd om det händer igen.
(Hans Lilla Blomma-serien består av två berättelser, jag hoppas du gillar dem.)
Hans Oönskade Fru Igen
Utdrag
"Ut härifrån! Det finns inget kvar mellan oss." skriker Nathan.
"Vad menar du, Nathan? Vi är gifta."
Hans läppar blev tunna. "Min advokat kommer att kontakta dig om det."
"Nathan." Hon vädjar. "Varför gör du så här? Det här är inte du."
"Sabrina." Han betonade hennes namn kraftigt. "Du känner inte mig, du har inte den blekaste aning om vem jag är. Den där mesen du kände som din man finns inte längre. Du kommer att få se vem Nathan Alden verkligen är." Han plockar upp telefonen och trycker på en knapp.
"Säkerhet, jag har en kvinna här som behöver eskorteras ut ur byggnaden."
Slut på utdraget
Vad kan möjligtvis ha vänt Nathan mot Sabrina?
~~~~~~~~
Den förlorade prinsessan av lykanerna
"Nej, snälla låt mig titta på dig. Jag vill se din vackra kropp," säger han.
Hur kunde han säga att jag var vacker med ärr över hela kroppen? Jag har inget annat än skinn och ben. Tårarna rinner från mina ögon. Han torkar bort dem och omfamnar mig i en tröstande kram.
"Låt allt komma ut," säger han.
Han börjar tvätta mina lår, långsamt rör sig upp mot min vagina. Känna min spänning, han stannar abrupt och fortsätter att tvätta mitt hår innan han sveper en handduk runt mig.
"Kan jag kyssa dig?" frågar han.
Jag nickar, ja.
Han kysser mig djupt och intensivt.
Som den lägsta slaven i vargflocken hade Sarah varit van vid piskor och kedjor sedan hon var barn.
När hon stängde ögonen igen och väntade på att bli piskad,
oväntat, vad hon väntade på var bara en varm kram.
"Jag har äntligen hittat dig."
Alpha-kungen räddade henne. Hon var inte bara den försvunna prinsessan utan också hans ödesbestämda partner.
DONNANS OSKULDSFULLA OMEGA
Ett gnyende undslapp mig, och jag bet snabbt ihop läpparna för att stoppa det, men hans beröring var hypnotisk, och jag smälte in i hans kropp som var pressad mot min, vilket fick mig att känna mig fångad och hjälplös.
Hur kunde jag vara avskräckt av Dominics mörker, men ändå dras till det, som en mal till en låga. Denna man hade en överväldigande närvaro, hans dominans och kontroll väckte en vriden nyfikenhet inom mig som jag inte visste hur jag skulle hantera eller närma mig.
Mia finner sig intrasslad i ett nät av makt och svek. Efter att ha upptäckt sin ex-pojkväns otrohet, möter hon Dominic, en hänsynslös alfa och hennes exs pappa, som väcker en förbjuden attraktion inom henne. När Mias sanna identitet avslöjas, slits hon mellan lockelsen av Dominics mörka charm och ett arrangerat äktenskap. Mia måste göra omöjliga val för att skydda sig själv och dem hon älskar. Kommer hon att ge efter för de krafter som försöker kontrollera henne, eller kommer hon att skapa sin egen väg i detta farliga spel av kärlek och lojalitet?
En Alfas Rävhona
Ja, det gör jag. Hans mjuka svar ekade i hennes alkoholbemängda tankar.
Hon hade bara låst ögonen med den heta främlingen på klubben i några sekunder, och nästa sak hon vet är att hon kommer att bli hans om fem dagar! Busiga lilla Myra möter dominerande Alfa Kungen Sloan, och frestelsens spel är redo att börja.
. . .
(Denna berättelse innehåller vuxna teman, starkt språk och beskrivande sexuellt innehåll som inte är lämpligt för personer under arton [18] år)
. . .
Alla rättigheter förbehållna (c) Nauti.Bear (juli 2020)
SÖT FRESTELSE: EROTIK
HUVUDHISTORIA
Artonåriga Marilyn Muriel blir chockad en vacker sommar när hennes mamma presenterar en slående, stilig ung man som sin nya make. En omedelbar och oförklarlig koppling uppstår mellan henne och denna grekiska gud när han i hemlighet börjar sända olika oönskade signaler mot henne. Marilyn finner sig snart i olika, oemotståndliga sexuella äventyr med denna charmiga, förföriska man i sin mammas frånvaro. Vad kommer att bli ödet eller resultatet av en sådan handling och kommer hennes mamma någonsin att få veta om den skandal som pågår rakt under hennes näsa?
Hans speciella partner
Jonathan King är alfahanen i Black Stone-flocken. Han är en mardröm för sina fiender men hans flock älskar honom. Han har ännu inte hittat sin partner men vill ha en Luna vid sin sida. Hans liv kommer att förändras när en mänsklig flicka kommer in i hans flock. Hans varg är attraherad av henne men hon är inte hans partner. Han börjar hålla ett nära öga på henne eftersom han vet att hon bär på en hemlighet. Är han redo för vad han kommer att upptäcka?