
La Mariée Rougissante de la Bête Mafieuse
Tatienne Richard · Avslutad · 227.7k Ord
Introduktion
Jamais du genre à reculer devant quoi que ce soit de mal, Icaro Lucchesi prend un immense plaisir à faire rougir sa nouvelle épouse. Chaque pensée sordide que l'homme peut imaginer, il l'a déjà réalisée au moins une fois dans sa vie, mais maintenant il veut tout faire avec elle.
Zorah, en revanche, a une surprise pour son nouveau mari. Elle ne s'était pas préservée toute sa vie pour se donner à un homme qu'elle ne connaissait pas, encore moins qu'elle n'aimait. S'il la veut, il va devoir le mériter. Elle a peut-être passé la majeure partie de sa vie à genoux en prière, mais Zorah veut qu'Icaro soit à genoux, suppliant.
Zorah se retrouve plongée dans un tout nouveau monde de crime, de violence et de sexe, parfois tout à la fois. Icaro n'a pas été un homme bon depuis sa conception, mais pour elle, pour sa jeune mariée rougissante, il est désespéré d'essayer.
Zorah peut-elle apprendre à aimer l'homme entier qu'est Icaro Lucchesi ou son obscurité la poussera-t-elle à fuir comme si le diable lui-même la poursuivait ?
Kapitel 1
Zorah Maria Esposito leva le menton, implorant que la puissance du Seigneur la traverse alors qu'elle chantait son solo pendant la messe, tandis que la communion était servie. Elle était trop distraite cependant, et bien qu'elle puisse chanter cette chanson en dormant sans jamais manquer une note, elle sentait que son cœur n'était pas à la bonne place pour ne pas être entièrement concentrée sur les belles paroles, une ode à Jésus.
Son oncle, le frère de sa mère, le Père Ippocrate Giannone, conduisait la cérémonie et, à ce moment-là, il était la raison de son nervosité. Il l'avait abordée plus tôt, la tête fièrement inclinée, ses robes faisant des mouvements brusques, et avait annoncé qu'il voulait la voir immédiatement après la messe.
Les vingt-cinq autres membres de la chorale avaient tous les yeux écarquillés alors que ses yeux critiques la fixaient. Tout ce qu'elle pouvait offrir était un faible "oui, Père Giannone" avant qu'il ne tourne les talons et quitte la pièce avec un grand geste.
Maintenant, regardant depuis le fond de l'église, dans le haut du chœur surplombant l'église, elle remarqua que ses yeux continuaient de se tourner vers un homme assis au premier rang. Elle ne pouvait pas voir le visage de l'autre homme mais savait qu'il n'était pas quelqu'un de leur paroisse, certaine qu'elle aurait reconnu l'homme rien qu'à sa carrure.
En revenant à sa place dans la chorale, sa meilleure amie Sidonia lui donna un coup de coude, chuchotant. "Que penses-tu qu'il veut ?"
"Je ne le savais pas les six dernières fois que tu as demandé." Elle expira nerveusement.
"Tu crois qu'il a découvert qu'on est restées tard jeudi soir ? Je veux dire, on ne faisait que prier. On a bien verrouillé, non ? On n'a pas oublié de fermer la chapelle en partant ?"
"On a verrouillé, Sidonia. Il ne serait pas en colère parce qu'on est restées plus longtemps pour prier."
"As-tu confessé un péché ?"
"Non."
Le directeur de la chorale se retourna et leur lança des regards d'avertissement alors que le service de la communion touchait à sa fin et elles se figèrent.
Lorsque Zorah accrocha sa robe et assura à Sidonia qu'elle la retrouverait à leur appartement, elle était décidément plus nerveuse qu'auparavant. Traînant, proposant de ranger la salle, elle resta en arrière jusqu'à ce que le dernier des membres de la chorale soit parti.
Son oncle n'a jamais été un homme amical, malgré son statut de prêtre. Là où certains étaient chaleureux, gentils et aimants, pardonnant les transgressions au nom de Jésus, son oncle avait tendance à lancer des jugements d'enfer, de feu et de soufre sans réfléchir. Sa peau avait plus d'une fois ressenti le fouet de son flagellateur utilisé pour la punir des péchés qu'elle commettait sans doute dans son esprit.
Depuis la mort de ses parents, Ippocrate s'était déclaré chef de famille, qui se composait de lui-même, de Zipporah, sa seule sœur, et de sa fille Zorah. Zipporah passait plus de temps à genoux à prier que Zorah, et c'était peu dire. Sa mère se repentait depuis qu'elle s'était retrouvée enceinte à seize ans des mots doux d'un mauvais garçon. Ses parents avaient refusé de considérer l'adoption pour leur unique enfant et avaient insisté sur le fait que tous les enfants étaient des bénédictions et avaient forcé Zipporah à élever son bébé. Puis ils étaient morts quand Zorah n'avait que deux ans, laissant la mère et l'enfant sous les yeux vigilants et toujours condescendants du Père Ippocrate.
Elle fut surprise par un mouvement près de la porte, car elle était censée être seule, et leva les yeux, alarmée. L'homme aux larges épaules qui était assis au premier rang de la messe était dans la salle de la chorale.
« Bonjour, » hocha-t-elle nerveusement la tête. Elle était rarement seule avec un garçon ou un homme. Elle travaillait dans un cabinet dentaire, donc il arrivait que des patients soient dans la salle d'attente, mais cela semblait différent. Il était l'un des hommes les plus beaux qu'elle ait jamais vus. Ses yeux bleu foncé, de la couleur des myrtilles trop mûres qui éclatent sur la langue, perçaient ses yeux marron pâle. Ses cheveux étaient épais, noirs et brillants, tirés en arrière loin de ses tempes. Ses épaules étaient si larges qu'elle pourrait probablement en mettre trois des siennes côte à côte et il y aurait encore de la place, et il mesurait bien plus d'un mètre quatre-vingt-dix. En parcourant son corps du regard, elle nota qu'il était mince et en forme. Son regard revenant à son visage, elle remarqua le nez droit et les lèvres épaisses, et elle fut fascinée lorsqu'il passa sa langue sur sa lèvre inférieure qui se courba en un léger sourire.
« Scusi, » son accent italien épais roulait sur une langue qui offrait une voix rauque. Ses yeux se moquaient alors qu'il la surprenait en train de regarder son corps.
Elle rougit vivement, « puis-je vous aider ? »
« Que fais-tu ? » demanda-t-il en hochant la tête vers le livre dans sa main.
Elle avala nerveusement, « je rangeais les derniers cantiques à leur place. Le directeur Mallorca m'a demandé de le faire avant de rentrer chez moi. »
« Et où est chez toi ? »
La curiosité dans sa voix la fit hésiter et elle murmura, « ce n'est pas loin d'ici. » Elle prit une inspiration et se hâta de dire, « puis-je vous aider, monsieur ? Je dois voir mon oncle qui m'attend. »
« Monsieur ? » il rit, « oh douce Zorah, est-ce ainsi que tu m'adresserais la parole ? »
« Nous connaissons-nous ? » elle fronça les sourcils. Elle n'arrivait pas à le situer. Si ses yeux étaient mémorables, elle en était certaine.
« Pas encore, amoré. »
Il fit un pas de plus dans la pièce, et elle savait que ses yeux étaient exagérément grands alors qu'il se dirigeait vers elle. De la façon dont il bougeait, elle se demandait presque si l'homme flottait, ses yeux fixés sur elle comme un faucon guettant sa proie. Elle se retrouva adossée aux étagères de livres, ses doigts serrés autour du cantique dans sa main et son souffle coupé. Ses yeux se fermèrent et elle inclina la tête loin de lui alors qu'il se penchait sur elle, son nez effleurant le côté de son cou comme s'il la reniflait, son souffle chaud dans son oreille lorsqu'il murmura.
« Si innocente. Presque digne d'une prière de remerciement. » Il se redressa et lui prit le menton, « je te verrai bientôt. » Ses lèvres brûlèrent son front d'un baiser.
Sans plus tarder, il se redressa et se dirigea vers la porte. Elle tremblait de terreur et d'une conscience d'un homme qu'elle n'avait jamais ressentie auparavant. La façon dont il respirait intimement contre son cou fit apparaître des frissons sur sa peau et elle pouvait encore sentir ses lèvres sur son front.
« Zorah, » il se retourna à la porte, lui lançant un regard dur, celui-ci effrayant, menaçant et elle peinait à respirer devant son visage glacial, « tu ferais mieux de rester intacte jusqu'à ce moment, sinon il y aura un enfer à payer. »
Avec cela, il disparut dans l'église, et elle agrippa l'étagère derrière elle se demandant ce qui se passait et pourquoi son cœur battait si fort. La peur était certainement une raison, mais une autre émotion, qu'elle ne s'était jamais permise de ressentir auparavant, taquinait son esprit. Elle faillit tomber à genoux en signe de repentance.
Senaste Kapitel
#183 Une belle vie
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#182 Matin d'après
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#181 Enfin
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#180 Se sentir courageux
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#179 Désignations des chambres
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#178 Confessions indésirables
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#177 Invité surprise
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#176 Les pourquoi
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#175 Cercle complet
Senast Uppdaterad: 2/18/2025#174 Donnez-moi des détails
Senast Uppdaterad: 2/18/2025
Du Kan Tycka Om Detta 😍
Efter att ha sovit med VD:n
Sjöjungfrulår
Fyrtiotreåriga Helen är nyss skild och försöker hitta sig själv. För första gången i sitt liv är hon inte under en mans kontroll. Med en frånvarande far, en våldsam styvbror och en manipulativ ex-make har hon haft den perfekta trifektan av dåliga män.
Samtidigt som hon lär sig att leva sitt eget liv, försöker hon hjälpa sina tre barn. Jaxon kämpar med sin sexualitet. Jolene upptäcker att hennes perfekta äktenskap långt ifrån är perfekt. JD försöker bara ta sig igenom gymnasiet och in i flottan.
Femtioettåriga Owen Reese återvände till sin hemstad efter tjugo år i flottan. Han startade ett litet företag som har gjort honom till miljonär under det senaste decenniet. Med sin egen dotter vuxen och levande sitt eget liv, trodde han att hans dagar som förälder var över. Men nu uppfostrar han sin sextonåriga systerdotter medan hans syster är utplacerad med Läkare Utan Gränser.
Och nu dyker den söta, fylliga receptionisten från hans revisors kontor upp överallt där han vänder sig. Inte för att han klagar; han längtar efter att få lägga händerna på de där underbara, frodiga sjöjungfruben som hemsöker hans drömmar.
Inget verkar gå rätt för dem. Alla hans många systrar lägger sig ständigt i. Hennes barn oroar sig så mycket för henne att de nästan är besatta. Och hon vill bara vara lycklig. Och smalare.
Varning: inkluderar ett våldsamt förhållande.
Förbjuden Kärlek av Miljardären
Amelia brukade vara Olivers älskarinna. Hon trodde att genom att fly från Olivers värld, skulle hon kunna börja ett nytt liv, men hon stötte på honom igen på en exklusiv klubb i Stockholm. Vid det här laget hade Amelia en ny pojkvän, Lucas, och Olivers närvaro krossade hennes frid.
Vad skulle hon göra? Springa så långt bort från honom som möjligt, eller stanna och försöka stå emot honom?
Jag tror att jag låg med min brors bästa vän
"Vad är det, älskling...blev du rädd?" Han log och låste blicken med min. Jag svarade genom att luta huvudet och le mot honom.
"Du vet, jag förväntade mig inte att du skulle göra det här, jag ville bara..." Han slutade prata när jag lindade mina händer runt hans kuk och snurrade min tunga runt hans svamp innan jag tog honom i min mun.
"Fan!!" Han stönade.
Dahlia Thompsons liv tar en annan vändning efter att hon återvänder från en två veckors resa för att besöka sina föräldrar och går in på sin pojkvän, Scott Miller, som är otrogen med hennes bästa vän från gymnasiet, Emma Jones.
Arg och förkrossad bestämmer hon sig för att åka hem men ändrar sig och väljer att festa hårt med en främling.
Hon super sig full och slutar med att ge sin kropp till denna främling, Jason Smith, som visar sig vara hennes blivande chef och hennes brors bästa vän.
De fyra maffiamännen och deras pris
"Kyss tillbaka," mumlar han, och jag känner grova händer över hela min kropp som ger mig hårda klämningar som en varning att inte göra dem mer förbannade. Så jag ger efter. Jag börjar röra min mun och öppnar mina läppar lite. Jason slösar ingen tid och slukar varje tum av min mun med sin tunga. Våra läppar dansar tango, hans dominans vinner loppet.
Vi drar oss undan, andas tungt. Nästa, Ben vänder mitt huvud mot honom och gör samma sak. Hans kyss är definitivt mjukare men lika kontrollerande. Jag stönar in i hans mun medan vi fortsätter att utbyta saliv. Han drar lätt i min underläpp med sina tänder när han drar sig undan. Kai drar i mitt hår så att jag tittar upp, hans stora gestalt tornar över mig. Han böjer sig ner och tar mina läppar. Han var grov och kraftfull. Charlie följde och var en blandning. Mina läppar känns svullna, mitt ansikte känns hett och rodnat, och mina ben känns som gummi. För några mördande psykopatiska idioter, jäklar vad de kan kyssas.
Aurora har alltid arbetat hårt. Hon vill bara leva sitt liv. Av en slump mötte hon fyra maffiamän: Jason, Charlie, Ben och Kai. De är de ultimata dominanterna på kontoret, på gatorna och definitivt i sovrummet. De får alltid vad de vill ha och DE DELAR ALLT.
Hur ska Aurora anpassa sig till att ha inte en, utan fyra mäktiga män som visar henne den njutning hon bara drömt om? Vad kommer att hända när en mystisk person visar intresse för Aurora och skakar om för de beryktade maffiamännen? Kommer Aurora slutligen att underkasta sig och erkänna sina djupaste begär, eller kommer hennes oskuld att för alltid förstöras?
Herr Forbes
Herregud! Samtidigt som hans ord väckte mig, lyckades de irritera mig. Även nu är han fortfarande samma skitstövel, arrogant och bossig som alltid, som alltid ville ha saker på sitt sätt.
"Varför skulle jag göra det?" frågade jag, kände hur mina ben blev svaga.
"Jag är ledsen om jag fick dig att tro att du hade något val," sa han innan han grep tag i mitt hår och tryckte ner min överkropp, tvingade mig att luta mig framåt och placera händerna på ytan av hans skrivbord.
Åh, herregud. Det fick mig att le, och gjorde mig ännu våtare. Bryce Forbes var mycket hårdare än jag hade föreställt mig.
Anneliese Starling kunde använda varje synonym för ordet grymhet i ordboken för att beskriva sin skitstövel till chef, och det skulle ändå inte vara tillräckligt. Bryce Forbes är själva definitionen av grymhet, men tyvärr också av oemotståndlig åtrå.
Medan spänningen mellan Anne och Bryce når okontrollerbara nivåer, måste Anneliese kämpa för att motstå frestelsen och kommer att behöva göra svåra val, mellan att följa sina professionella ambitioner eller ge efter för sina djupaste begär, för gränsen mellan kontoret och sovrummet är på väg att försvinna helt.
Bryce vet inte längre vad han ska göra för att hålla henne borta från sina tankar. Under lång tid var Anneliese Starling bara flickan som arbetade med hans far, och familjens älskling. Men tyvärr för Bryce har hon blivit en oumbärlig och provocerande kvinna som kan driva honom till vansinne. Bryce vet inte hur länge till han kan hålla sina händer borta från henne.
Involverade i ett farligt spel, där affärer och förbjudna njutningar flätas samman, står Anne och Bryce inför den tunna linjen mellan det professionella och det personliga, där varje utbytt blick, varje provokation, är en inbjudan att utforska farliga och okända territorier.
Begär att Kontrollera Henne
Hon var en fri själ och ville inte att någon skulle kontrollera henne.
Han var inne på BDSM och hon avskydde det med hela sitt hjärta.
Han letade efter en utmanande undergiven och hon var en perfekt match, men den här tjejen var inte redo att acceptera hans erbjudande eftersom hon levde sitt liv utan några regler och förordningar. Hon ville flyga högt som en fri fågel utan några begränsningar. Han hade en brinnande önskan att kontrollera henne eftersom hon kunde vara ett perfekt val, men hon var en hård nöt att knäcka. Han blev galen av att göra henne till sin undergivna, att kontrollera hennes sinne, själ och kropp.
Kommer deras öde att uppfylla hans önskan att kontrollera henne?
Eller kommer denna önskan att förvandlas till en önskan att göra henne till hans?
För att få dina svar, dyk in i den hjärtevärmande och intensiva resan med den hetaste och strängaste Mästaren du någonsin kommer att hitta och hans oskyldiga lilla fjäril.
"Fan ta dig och försvinn från mitt café om du inte vill att jag ska sparka dig i röven."
Han rynkade pannan och drog mig till baksidan av caféet genom att gripa tag i min handled.
Sedan knuffade han in mig i festlokalen och låste dörren hastigt.
"Vad fan tror du om dig själv? Du,"
"Tyst." Han röt och avbröt mina ord.
Han grep min handled igen och drog mig till soffan. Han satte sig ner och med en snabb rörelse drog han ner mig och böjde mig över sitt knä. Han pressade mig mot soffan genom att trycka sin hand på min rygg och låste mina ben mellan sina.
Vad gör han? Kalla kårar rusade nerför min ryggrad.
Smaragdögd Luna
Vår förbjudna kärlek
Förbluffad följer jag efter henne, plötsligt nervös.
"Ingen anledning att oroa sig, herrarna har väntat på din ankomst sedan samtalet," är allt jag hör när jag går in i herrgården, bara för att mötas av tre stiliga män, min hals nu torr.
"Välkommen hem, prinsessa," säger en av rösterna.
"Det var ett tag sedan, il mio tesoro (Min skatt)," säger en annan.
"Kom, låt oss välkomna dig hem, Agapi (Kärlek)," säger den sista rösten, alla tre av mina styvbröder står nu framför mig. Fan, blev det just hetare eller är det bara jag?
======================================
Ella, yngsta dottern i familjen Knight, integreras långsamt tillbaka när hennes föräldrar dör. Inte riktigt 18 år, skickas Ella för att bo med sina styvbröder, några hon inte har sett sedan hon var 8 år gammal.
Reece, Dylan och Caleb är Ellas äldre styvbröder. Nu 28 år, finner Reece och hans bröder sig snart ta hand om sin nästan vuxna syster. Men när hon anländer dras de omedelbart till henne, redo att göra vad som helst för att hålla henne hos sig för alltid.
Den oönskade dotterns Alfa Kung
"Alpha Kung Rhys." Adrian försökte dölja sin avsky. "Jag måste be om ursäkt. Denna dumma tjänare insåg inte att vi skulle mötas här."
Jag nickade försiktigt. Detta var Alpha Kungen. Inget gott kunde komma från att jag snubblade in här.
Adrian grep mig hårt om axlarna och började röra sig. "Hon ska gå nu."
"Hon kan tala för sig själv." Alpha Kungens aura fick oss båda att frysa. "Vad heter du, flicka?"
Grace hade tillbringat hela sitt liv i en flock som inte värderade henne och utnyttjade henne på alla tänkbara sätt. Hennes far, som var Alpha vid den tiden, tillät det att hända och fängslade henne till och med till slut.
När hennes far dog, blev saker och ting inte bättre, de blev bara värre. Hennes styvsyster och svåger gjorde hennes liv till ett helvete. Hon såg aldrig någon väg ut eftersom hon var varglös och stum, eftersom det var säkrare att inte tala än att tala. Men hon är inte så svag som hon tror att hon är.
När Alpha Kung Rhys kommer på besök i hopp om att hitta en brud, förändras hela hennes liv. Ingenting hon visste är som det verkade, och nu håller hon på att nysta upp röran hon lämnades med. Med hjälp av Alpha Kungen börjar hon hitta sig själv, bit för bit.
Men är hon bara en bricka i hans spel? Han har haft andra före henne. Är hon den han har väntat på? Kommer hon att överleva röran hon har lämnats i, eller kommer hon att falla samman innan hon någonsin hittar svaren som väntar på henne?
Hon är för djupt inne nu, och om hon faller, kan hon dra med sig Alpha Kungen...












