

Ängelns lycka
Dripping Creativity · Terminé · 233.7k Mots
Introduction
"Kan du hålla käften!" röt han åt henne. Hon tystnade och han såg tårar börja fylla hennes ögon, hennes läppar darrade. Åh fan, tänkte han. Som de flesta män, skrämde en gråtande kvinna honom skitlös. Han skulle hellre ha en eldstrid med hundra av sina värsta fiender än att behöva hantera en gråtande kvinna.
"Och vad heter du?" frågade han.
"Ava," svarade hon med en tunn röst.
"Ava Cobler?" ville han veta. Hennes namn hade aldrig låtit så vackert förut, det överraskade henne. Hon glömde nästan att nicka. "Mitt namn är Zane Velky," presenterade han sig och sträckte fram en hand. Avas ögon blev större när hon hörde namnet. Åh nej, inte det, vad som helst utom det, tänkte hon.
"Du har hört talas om mig," log han, han lät nöjd. Ava nickade. Alla som bodde i staden kände till namnet Velky, det var den största maffiagruppen i staten med sitt centrum i staden. Och Zane Velky var familjens överhuvud, donen, den stora bossen, den enorma hövdingen, den moderna världens Al Capone. Ava kände hur hennes panikslagna hjärna snurrade ur kontroll.
"Lugna ner dig, ängel," sa Zane till henne och lade sin hand på hennes axel. Hans tumme gled ner framför hennes hals. Om han klämde, skulle hon ha svårt att andas, insåg Ava, men på något sätt lugnade hans hand hennes sinne. "Det är en bra flicka. Du och jag behöver prata," sa han till henne. Avas sinne protesterade mot att bli kallad flicka. Det irriterade henne trots att hon var rädd. "Vem slog dig?" frågade han. Zane flyttade sin hand för att luta hennes huvud åt sidan så att han kunde titta på hennes kind och sedan på hennes läpp.
******************Ava blir kidnappad och tvingas inse att hennes farbror har sålt henne till Velky-familjen för att bli av med sina spelskulder. Zane är ledaren för Velky-familjens kartell. Han är hård, brutal, farlig och dödlig. Hans liv har inte plats för kärlek eller relationer, men han har behov som vilken hetblodig man som helst.
Trigger warnings:
Prat om sexuella övergrepp
Kroppsuppfattningsproblem
Lätt BDSM
Detaljerade beskrivningar av övergrepp
Självskadebeteende
Hårt språk
Chapitre 1
Ava parkerade bilen och klev ur. Hon kunde inte låta bli att gäspa när hon tog ut matvarorna. Efter att ha jobbat sedan sju på morgonen, och nu var det långt efter tio på kvällen, var hon utmattad. Sjukhuset hade brist på sjuksköterskor, och hon hade gått med på att stanna och arbeta ett extra skift. De behövde de extra pengarna och Ava kände sig alltid skyldig gentemot sina kollegor om hon inte hjälpte till. Det var inte som att hon hade barn eller en man som väntade på henne hemma.
Hon tittade på huset, det var märkligt mörkt ikväll. Hennes moster och morbror brukade sitta i tv-rummet och titta på ett av sina program vid den här tiden. Men det kom inget flimrande ljus från fönstret. Kanske hade de gått ut. Ibland tog morbror Jonas ut moster Laura på kvällen. Ava gillade inte när de två gick ut. De brukade komma hem mitt i natten, fulla och högljudda. Moster Laura var en ärlig fyllerist och tvekade inte att tala om för Ava vad hon behövde ändra på sig själv. Vikt var högst upp på mosterns lista, tätt följt av att hjälpa till mer i huset. Ava tyckte inte att hon var så överviktig, och hon gjorde sitt bästa för att hjälpa till. Men hennes mosters ord verkade alltid hitta hennes svaga punkter.
Ava suckade och började gå uppför de tre trappstegen som ledde upp till verandan. De behövde bytas ut, det första steget böjde sig när hon satte sin vikt på det och gav ifrån sig ett klagande ljud. Ava räknade i huvudet, hon skulle inte ha råd att anlita en hantverkare. Men kanske kunde hon använda sin lediga dag och skaffa material och göra det själv. Hon var säker på att hon kunde hitta en handledning på internet som visade hur man gjorde. Hon tog fram nycklarna för att låsa upp ytterdörren men upptäckte att den redan var olåst. Ava rynkade pannan, hade hennes morbror och moster inte låst innan de gick? Hon steg in i den mörka hallen och tände ljuset. Inget såg ut att vara ur plats. Hon gick in i vardagsrummet och tappade påsarna hon hade burit när hon såg sin moster och morbror ligga på den heltäckande mattan, bundna. Det tog en sekund för Avas hjärna att registrera vad som hände. Men när den gjorde det, rusade hon fram mot sina släktingar. När hon kom närmare kunde hon se deras skador i det svaga ljuset från lampan i hallen. Hennes moster hade en sprucken läpp och var bunden och munkavlad. Hennes morbror var mer blå och svart än hudfärgad och han var medvetslös. Blod sipprade från flera sår i ansiktet och hans näsa och mun.
"Moster Laura, vad hände?" frågade Ava medan hon började lossa mosterns munkavle.
"Jag skulle inte göra det om jag var du, lilla vän," sa en grov röst bakom Ava. Ava hoppade till av chock, men innan hon kunde göra något, grep någon tag i hennes hästsvans och ryckte henne bakåt. Ava skrek av smärta och skräcken som nu rusade genom hennes system. Hon försökte greppa handen som höll henne för att få den att släppa. Vad är det som händer? tänkte hon medan hon försökte bryta sig fri.
"Nu, nu, var inte en dum jänta," sa en andra röst till henne. Hon vände huvudet och tittade upp på en grov man. Han var smal men såg ut som om han kunde klara sig i en fight. Han hade kalla ögon som såg ner på henne utan en gnutta ånger eller medlidande.
"Snälla, vad vill ni?" skrek Ava åt honom. Han slog henne över munnen och Ava kunde känna smaken av koppar i munnen.
"Håll käften och gör som du blir tillsagd, jänta," snäste mannen åt henne. Hon hörde ett skratt från mannen bakom henne, som höll hennes hår. Hon kunde inte se honom. Ava rycktes upp på fötter och mannen bakom henne grep hennes handled och vred den upp bakom hennes rygg. Hon skrek av smärta när hon kände hur axeln sträcktes.
"Jävla gnälliga jänta, kan inte ens stå ut med lite smärta. Vi får se hur länge det varar," skrattade mannen som nu stod framför henne. Han var kort, insåg Ava, eftersom han knappt nådde upp till hennes näsa. Hon tittade ner på honom och kände ren skräck när hon mötte hans ögon. Hon var i stora problem, och det visste hon. Vad hon inte visste var varför.
"Snälla, vi har inte mycket, men jag kan visa er var silvret är, och jag har lite smycken ni kan ta. Bara skada oss inte," försökte Ava vädja. Hennes försök belönades med ytterligare en örfil.
"Jag sa åt dig att hålla käften. Jävla kärring, vi vill inte ha dina billiga smycken eller jävla silver," väste han åt henne. Ava släppte ut en snyftning. Hennes vänstra kind brann och började svullna upp, hennes läpp var sprucken, och hon började frukta för sitt liv. Om de inte ville ha deras värdesaker, vad ville de då?
"Kom igen, låt oss sticka härifrån," sa rösten bakom henne. Ava kände en våg av lättnad skölja över sig, de skulle lämna. När de gick kunde hon lossa sin morbror och moster och få sin morbror till sjukhuset. Den korta mannen ryckte på axlarna och började gå mot dörren till garaget. Avas lättnad blev kortvarig när hon kände mannen bakom sig dra henne i samma riktning.
"V-vad gör ni?" frågade hon desperat. Ett kallt skratt hördes bakom henne.
"Du trodde väl inte att vi skulle lämna en liten docka som du kvar, eller hur?" viskade en röst i hennes öra. Ava kunde känna den fuktiga andedräkten mot sin hud, och hon rös av avsky.
"Snälla, ta inte mig. Snälla, snälla," bad hon och började kämpa emot mannen som knuffade henne framåt.
"Sluta med det där, annars låter jag min vän knulla dig framför din moster och morbror," sa rösten bakom henne. Ava slutade kämpa när hennes inre frös till is. "Det fick din uppmärksamhet, eller hur?" skrattade han. "Säg inte att du är oskuld, inte med en knullbar röv som din," sa han och använde sin fria hand för att greppa och klämma hennes rumpa. Ava var oskuld, men det fanns ingen chans att hon skulle erkänna det för mannen. Hon skakade bara på huvudet. "Tänkte väl det. Min vän skulle inte ha något emot att ge dig en snabb omgång för att tysta dig. Jag, jag är inte inne på det. Nej, jag skulle vilja få dig någonstans privat, långt från nyfikna öron. De saker jag skulle göra med dig med min kniv, du skulle vara ett konstverk när jag var klar," viskade han till henne. Avas hjärta slog som vingarna på en kolibri samtidigt som hennes kropp kändes kall. Hennes sinne hade förvandlats till ett svart hål av ingenting. Ren skräck rann genom hennes ådror. När mannen knuffade henne genom dörren till garaget, hakade hon sina ben genom räcket på de tre trappstegen som ledde ner. Hon lindade dem tätt runt en av stolparna och vägrade släppa när mannen ryckte i hennes arm. "Släpp," morrade han. Ava skakade på huvudet och klamrade sig fast vid räcket, hennes liv hängde på det. I ögonvrån såg hon den korta mannen gå över till dem. Hon hörde något klicka och kände kall metall mot sin tinning.
"Släpp för fan, eller så sätter jag en kula i din jävla hjärna," sa den korta mannen med låg röst. För ett ögonblick övervägde Ava att låta honom trycka på avtryckaren. Vad de än planerade att göra med henne när de lämnade huset, visste hon att det inte skulle vara något trevligt. Skulle det vara bättre att dö? Men hon ändrade sig. Oavsett vad, var livet bättre än döden. Och kanske om de tog henne någon annanstans, kunde hon få hjälp av någon. Det fanns inget hopp i döden, bara livet erbjöd det. Ava lät sina ben bli slappa och när de två männen drog henne till den stora, svarta SUV:n, började hon snyfta. Mannen bakom henne tog hennes andra hand och drog den också bakom hennes rygg. Hon kände och hörde buntbanden gå runt hennes handleder och dras åt.
Den korta mannen öppnade bakdörren och hon knuffades in, liggande på magen över sätet. Någon grep hennes ben, böjde dem och fäste buntband runt hennes vrister innan de stängde dörren. Ava låg med ansiktet neråt, med tårar strömmande nerför hennes ansikte. Hon kände att sätet blev blött medan hon fortsatte snyfta. "Sluta med det där. Det där gråtandet är jävligt irriterande," sa den korta mannen. Han hade satt sig i framsätet och den andra mannen satte sig i förarsätet. Från vad Ava kunde se, var han en stor man med muskler som buktade under hans svarta t-shirt. Han var skallig och huden som sträckte sig över hans muskler var täckt av färgglada tatueringar.
Derniers chapitres
#141 Epilog
Dernière mise à jour: 1/10/2025#140 140
Dernière mise à jour: 1/10/2025#139 139
Dernière mise à jour: 1/10/2025#138 138
Dernière mise à jour: 1/10/2025#137 137
Dernière mise à jour: 1/10/2025#136 136
Dernière mise à jour: 1/10/2025#135 135
Dernière mise à jour: 1/10/2025#134 134
Dernière mise à jour: 1/10/2025#133 133
Dernière mise à jour: 1/10/2025#132 132
Dernière mise à jour: 1/10/2025
Vous pourriez aimer 😍
Jeu du Destin
Quand Finlay la retrouve, elle vit parmi les humains. Il est épris de cette louve têtue qui refuse de reconnaître son existence. Elle n'est peut-être pas son âme sœur, mais il veut qu'elle fasse partie de sa meute, louve latente ou non.
Amie ne peut résister à l'Alpha qui entre dans sa vie et la ramène à la vie de meute. Non seulement elle se retrouve plus heureuse qu'elle ne l'a été depuis longtemps, mais sa louve finit par se manifester. Finlay n'est pas son âme sœur, mais il devient son meilleur ami. Ensemble, avec les autres loups dominants de la meute, ils travaillent à créer la meilleure et la plus forte des meutes.
Quand vient le temps des jeux de la meute, l'événement qui décide du rang des meutes pour les dix années à venir, Amie doit affronter son ancienne meute. Lorsqu'elle voit l'homme qui l'a rejetée pour la première fois en dix ans, tout ce qu'elle pensait savoir est bouleversé. Amie et Finlay doivent s'adapter à cette nouvelle réalité et trouver un moyen d'avancer pour leur meute. Mais ce coup de théâtre va-t-il les séparer ?
À la poursuite de sa Luna sans loup
"Arrête, s'il te plaît, Sebastian," suppliai-je, mais il continua sans pitié.
"Tu n'étais même pas douée pour ça. Chaque fois que j'étais en toi, j'imaginais Aurora. Chaque fois que je finissais, c'était son visage que je voyais. Tu n'étais rien de spécial—juste facile. Je t'ai utilisée comme la traînée sans loup que tu es."
Je fermai les yeux, des larmes chaudes coulant sur mes joues. Je me laissai tomber, complètement brisée.
En tant que fille sans loup indésirée de la famille Sterling, Thea a passé toute sa vie à être traitée comme une étrangère. Lorsqu'un accident la force à se marier avec Sebastian Ashworth, l'Alpha de la meute la plus puissante de Moon Bay, elle croit naïvement que l'amour et la dévotion pourraient suffire à surmonter son "défaut".
Sept ans plus tard, leur mariage se termine par un divorce, laissant Thea avec seulement leur fils Leo et un poste d'enseignante dans une école en territoire neutre. Alors qu'elle commence à reconstruire sa vie, l'assassinat de son père la renvoie dans le monde qu'elle avait essayé de fuir. Elle doit maintenant faire face à la romance ravivée de son ex-mari avec sa sœur parfaite Aurora, des attaques mystérieuses visant sa vie, et une attraction inattendue pour Kane, un policier avec ses propres secrets.
Mais lorsque des expériences avec de l'aconit menacent les deux meutes et mettent en danger tous ceux qu'elle aime, Thea se retrouve prise entre protéger son fils et affronter un passé qu'elle n'a jamais vraiment compris. Être sans loup l'a autrefois rendue paria - pourrait-ce maintenant être la clé de sa survie? Et alors que Sebastian montre un côté protecteur inattendu, Thea doit décider : doit-elle faire confiance à l'homme qui l'a autrefois rejetée, ou risquer tout en ouvrant son cœur à quelqu'un de nouveau?
Le Chiot du Prince Lycan
« Bientôt, tu me supplieras. Et quand ce moment viendra, je t'utiliserai comme bon me semble, puis je te rejetterai. »
—
Lorsque Violet Hastings commence sa première année à l'Académie des Métamorphes de Starlight, elle ne souhaite que deux choses : honorer l'héritage de sa mère en devenant une guérisseuse compétente pour sa meute et traverser l'académie sans que personne ne la traite de monstre à cause de sa condition oculaire étrange.
Les choses prennent une tournure dramatique lorsqu'elle découvre que Kylan, l'héritier arrogant du trône des Lycans qui a rendu sa vie misérable depuis leur première rencontre, est son âme sœur.
Kylan, connu pour sa personnalité froide et ses manières cruelles, est loin d'être ravi. Il refuse d'accepter Violet comme sa compagne, mais ne veut pas non plus la rejeter. Au lieu de cela, il la considère comme son chiot et est déterminé à rendre sa vie encore plus infernale.
Comme si affronter les tourments de Kylan ne suffisait pas, Violet commence à découvrir des secrets sur son passé qui changent tout ce qu'elle pensait savoir. D'où vient-elle vraiment ? Quel est le secret derrière ses yeux ? Et toute sa vie n'a-t-elle été qu'un mensonge ?
Parfait Salaud
"Dis-moi que tu ne l'as pas baisé," exigea-t-il entre ses dents serrées.
"Va te faire foutre, espèce de salaud !" répliquai-je, essayant de me libérer.
"Dis-le !" grogna-t-il, me saisissant le menton d'une main.
"Tu me prends pour une pute ?"
"Est-ce que c'est un non ?"
"Va en enfer !"
"Bien. C'est tout ce que je voulais savoir," dit-il en tirant sur mon soutien-gorge de sport noir d'une main, exposant mes seins et envoyant une décharge d'adrénaline à travers mon corps.
"Qu'est-ce que tu fais, bordel ?" haletai-je alors qu'il fixait mes seins avec un sourire satisfait.
Il fit glisser un doigt sur l'une des marques qu'il avait laissées juste en dessous de l'un de mes tétons.
Le salaud admirait les marques qu'il m'avait laissées ?
"Enroule tes jambes autour de moi," ordonna-t-il.
Il se pencha juste assez pour prendre mon sein dans sa bouche, suçant fort mon téton. Je mordis ma lèvre inférieure pour étouffer un gémissement alors qu'il mordait, me faisant cambrer la poitrine vers lui.
"Je vais lâcher tes mains. Ne t'avise pas de m'arrêter."
✽
Salaud. Arrogant. Complètement irrésistible. Le genre exact d'homme avec lequel Ellie avait juré de ne plus jamais s'impliquer. Mais quand le frère de sa meilleure amie revient en ville, elle se retrouve dangereusement proche de succomber à ses désirs les plus fous.
Elle est agaçante, intelligente, sexy, complètement folle—et elle rend Ethan Morgan fou aussi.
Ce qui avait commencé comme un simple jeu le hante maintenant. Il ne peut pas la sortir de sa tête—mais il ne laissera plus jamais personne entrer dans son cœur.
Cicatrices
Amélie n'a jamais voulu qu'une vie simple, loin des projecteurs de sa lignée Alpha. Elle pensait l'avoir trouvée lorsqu'elle rencontra son premier compagnon. Après des années ensemble, son compagnon n'était pas l'homme qu'il prétendait être. Amélie est forcée de réaliser le Rituel de Rejet pour se libérer. Sa liberté a un prix, celui d'une vilaine cicatrice noire.
"Rien ! Il n'y a rien ! Ramenez-la !" je crie de toutes mes forces. Je savais avant même qu'il ne dise quoi que ce soit. Je l'ai sentie dans mon cœur dire adieu et lâcher prise. À ce moment-là, une douleur inimaginable a irradié jusqu'à mon âme.
L'Alpha Gideon Alios perd sa compagne, le jour qui aurait dû être le plus heureux de sa vie, la naissance de ses jumeaux. Gideon n'a pas le temps de pleurer, laissé sans compagne, seul, et père célibataire de deux filles nouveau-nées. Gideon ne laisse jamais paraître sa tristesse, car cela montrerait de la faiblesse, et il est l'Alpha de la Garde Durit, l'armée et le bras investigatif du Conseil ; il n'a pas le temps pour la faiblesse.
Amélie Ashwood et Gideon Alios sont deux loups-garous brisés que le destin a entremêlés. Est-ce leur seconde chance en amour, ou leur première ? Alors que ces deux compagnons destinés se rapprochent, des complots sinistres prennent vie autour d'eux. Comment vont-ils s'unir pour protéger ce qu'ils jugent le plus précieux ?
Chant du cœur
Je paraissais forte, et mon loup était absolument magnifique.
Je regardai vers l'endroit où ma sœur était assise, et elle et le reste de sa bande affichaient une fureur jalouse sur leurs visages. Puis je levai les yeux vers mes parents, qui fixaient ma photo avec des regards qui auraient pu mettre le feu à n'importe quoi.
Je leur lançai un sourire narquois avant de me tourner vers mon adversaire, tout le reste disparaissant sauf ce qui se trouvait ici sur cette plateforme. J'enlevai ma jupe et mon cardigan. Debout en débardeur et capris, je me mis en position de combat et attendis le signal pour commencer -- Pour me battre, pour prouver, et ne plus me cacher.
Ça allait être amusant. Pensai-je, un sourire aux lèvres.
Ce livre "Chant du Cœur" contient deux livres "Chant du Cœur du Loup-Garou" et "Chant du Cœur de la Sorcière"
Public Mature Seulement : Contient un langage mature, du sexe, des abus et de la violence
Réclamée par les Meilleurs Amis de mon Frère
IL Y AURA DES SCÈNES DE SEXE MM, MF ET MFMM
À 22 ans, Alyssa Bennett retourne dans sa petite ville natale, fuyant son mari violent avec leur fille de sept mois, Zuri. Incapable de contacter son frère, elle se tourne à contrecœur vers les meilleurs amis de celui-ci pour obtenir de l'aide, malgré leur passé de harcèlement envers elle. King, l'exécuteur de la bande de motards de son frère, les Crimson Reapers, est déterminé à la briser. Nikolai veut la revendiquer pour lui-même, et Mason, toujours le suiveur, est simplement heureux de faire partie de l'action. Alors qu'Alyssa navigue dans les dynamiques dangereuses des amis de son frère, elle doit trouver un moyen de se protéger, elle et Zuri, tout en découvrant des secrets sombres qui pourraient tout changer.
Je suis sa Luna sans loup
Ethan émettait aussi des rugissements profonds à mon oreille : 'Putain... Je vais jouir... !!!' Son impact devenait plus intense et nos corps continuaient à produire des bruits de claquement.
"Je t'en prie !! Ethan !!"
En tant que guerrière la plus forte de ma meute, j'ai été trahie par ceux en qui j'avais le plus confiance, ma sœur et mon meilleur ami. J'ai été droguée, violée et bannie de ma famille et de ma meute. J'ai perdu mon loup, mon honneur et suis devenue une paria—portant un enfant que je n'avais jamais demandé.
Six années de survie acharnée m'ont transformée en combattante professionnelle, alimentée par la rage et le chagrin. Une convocation arrive de l'héritier Alpha redoutable, Ethan, me demandant de revenir en tant qu'instructrice de combat sans loup pour la même meute qui m'avait autrefois bannie.
Je pensais pouvoir ignorer leurs chuchotements et leurs regards, mais quand je vois les yeux vert émeraude d'Ethan—les mêmes que ceux de mon fils—mon monde bascule.
Le Loup et la Fée
Se sentant rejetée et humiliée, Lucia décida de partir. Le seul problème était que, malgré le fait qu'il ne la voulait pas, Kaden refusait de la laisser partir. Il affirmait qu'il préfèrerait mourir plutôt que de la voir s'éloigner.
Un homme mystérieux qui avait fait irruption dans sa vie devint son compagnon de seconde chance. Sera-t-il assez fort pour la protéger du comportement irrationnel de Kaden ? Est-il vraiment une meilleure option ? Lucia trouvera-t-elle l'acceptation dans son nouveau foyer ?
Une meute à eux
Roi des Enfers
Cependant, un jour fatidique, le Roi des Enfers est apparu devant moi et m'a sauvée des griffes du fils du plus puissant chef de la Mafia. Avec ses yeux bleu profond fixés sur les miens, il a parlé doucement : "Sephie... diminutif de Perséphone... Reine des Enfers. Enfin, je t'ai trouvée." Confuse par ses paroles, j'ai balbutié une question, "P..pardon ? Qu'est-ce que cela signifie ?"
Mais il s'est contenté de me sourire et a écarté mes cheveux de mon visage avec des doigts délicats : "Tu es en sécurité maintenant."
Sephie, nommée d'après la Reine des Enfers, Perséphone, découvre rapidement comment elle est destinée à remplir le rôle de son homonyme. Adrik est le Roi des Enfers, le chef de tous les chefs dans la ville qu'il dirige.
Elle était une fille apparemment normale, avec un travail normal jusqu'à ce que tout change une nuit lorsqu'il a franchi la porte d'entrée et que sa vie a changé brusquement. Maintenant, elle se retrouve du mauvais côté des hommes puissants, mais sous la protection du plus puissant d'entre eux.
Le Piège d'As
Jusqu'à ce que, sept ans plus tard, elle doive revenir dans sa ville natale après avoir terminé ses études universitaires. L'endroit où réside maintenant le milliardaire au cœur de pierre, pour qui son cœur mort battait autrefois.
Marqué par son passé, Achille Valencian était devenu l'homme que tout le monde craignait. Les brûlures de sa vie avaient rempli son cœur d'une obscurité sans fond. Et la seule lumière qui l'avait maintenu sain d'esprit, c'était son Bouton de Rose. Une fille aux taches de rousseur et aux yeux turquoise qu'il avait adorée toute sa vie. La petite sœur de son meilleur ami.
Après des années de distance, lorsque le moment est enfin venu de capturer sa lumière dans son territoire, Achille Valencian jouera son jeu. Un jeu pour revendiquer ce qui lui appartient.
Émeraude sera-t-elle capable de distinguer les flammes de l'amour et du désir, et les charmes de la vague qui l'avait autrefois submergée pour garder son cœur en sécurité ? Ou laissera-t-elle le diable l'attirer dans son piège ? Car personne n'a jamais pu échapper à ses jeux. Il obtient toujours ce qu'il veut. Et ce jeu s'appelle...
Le piège d'As.