

La Meute : Règle Numéro 1 - Pas de Partenaires
Jaylee · Uppdateras · 631.0k Ord
Introduktion
"Laisse-moi partir," je gémis, mon corps tremblant de désir. "Je ne veux pas que tu me touches."
Je tombe en avant sur le lit puis me retourne pour le fixer. Les tatouages sombres des épaules sculptées de Domonic frémissent et se dilatent avec le souffle de sa poitrine. Son sourire profond et fosseté est plein d'arrogance alors qu'il tend la main derrière lui pour verrouiller la porte.
Mordant sa lèvre, il s'avance vers moi, sa main allant à la couture de son pantalon et la bosse qui s'y forme.
"Es-tu sûr que tu ne veux pas que je te touche ?" Il murmure, défaisant le nœud et glissant une main à l'intérieur. "Parce que je te jure devant Dieu, c'est tout ce que j'ai voulu faire. Chaque jour depuis le moment où tu as franchi la porte de notre bar et que j'ai senti ton parfum parfait de l'autre côté de la pièce."
Nouvelle dans le monde des métamorphes, Draven est une humaine en fuite. Une belle fille que personne ne pouvait protéger. Domonic est le froid Alpha de la Meute des Loups Rouges. Une fraternité de douze loups qui vivent selon douze règles. Des règles qu'ils ont juré de ne JAMAIS enfreindre.
Surtout - Règle Numéro Un - Pas de Compagnes
Quand Draven rencontre Domonic, il sait qu'elle est sa compagne, mais Draven n'a aucune idée de ce qu'est une compagne, seulement qu'elle est tombée amoureuse d'un métamorphe. Un Alpha qui brisera son cœur pour la faire partir. Se promettant de ne jamais lui pardonner, elle disparaît.
Mais elle ne sait pas qu'elle porte un enfant ou que dès qu'elle est partie, Domonic a décidé que les règles étaient faites pour être brisées - et maintenant, la retrouvera-t-il un jour ? Lui pardonnera-t-elle ?
Kapitel 1
"Il n'y a nulle part où tu pourras aller sans que je te retrouve. Tu es à moi. Tu seras toujours à moi et je planterai ma graine en toi, pour que tu ne sois jamais libre."
Les mots d'un monstre qui est parfois un homme.
DRAVEN
Quand je suis descendu du train à la gare de Port Orchard, la première chose que j'ai remarquée, c'était l'épais brouillard qui enveloppait la ville. Comme des volutes de fumée dans une couverture dense, se ramifiant comme des bras à partir d'un seul nuage, il s'étendait partout. Enveloppant les arbres à feuilles persistantes et montant le long de la montagne. Se posant sur le rivage de l'océan et les quais de Port Orchard, Washington.
Le ciel au-dessus était d'un gris profond bien qu'il soit en milieu d'après-midi, et une fine pluie dansait dans l'air. C'était magnifique, et maintenant, c'était ma maison.
J'avais postulé pour un emploi dans l'un des rares bars de la ville alors que je vivais encore en Floride. J'avais économisé pendant les trois dernières années en attendant le jour où je disparaîtrais enfin de Miami, pour toujours. Il y a environ deux semaines, j'ai eu ma chance. Et je l'ai saisie.
D'ailleurs, je ne suis pas sûr que l'on puisse appeler ce que je faisais avant, vivre. Je suppose que c'était plus comme exister.
Et...
Souffrir.
Chassant les souvenirs des gens que j'avais laissés derrière moi, je m'avance dans la rue légèrement bondée. Port Orchard n'était pas la plus grande des villes, mais pour une raison quelconque, il y avait beaucoup de monde dans les rues. Des boutiques pittoresques bordaient le bloc où je me trouvais, avec des tours de maisons de style cottage ancien grimpant sur les collines derrière. À ma droite, je pouvais voir le marché de poisson frais près des quais et à ma gauche, un marché animé plein de charmants villageois vendant leurs marchandises.
Charmant.
J'avais étudié la carte de cette ville sur mon téléphone avant de l'écraser en mille morceaux, à Miami. J'étais heureux de voir que les photos de cet endroit étaient assez fidèles. En ligne, cela ressemblait à un paradis virtuel. Pour quelqu'un voulant s'échapper sous la pluie et dans le brouillard, cela semblait parfait. La réalité ne décevait pas.
Rehaussant mon sac à dos sur mon épaule, je me dirige vers les quais en direction de mon nouveau lieu de travail.
Le Moonlight Lounge sonnait chic, mais je savais que ce ne serait pas le cas. Pas pour les salaires qu'ils offraient. De plus, ce n'était pas une ville remplie de voitures de luxe et de clients huppés. Quand j'ai postulé sur internet à la bibliothèque de Miami, je ne pensais vraiment pas obtenir le poste. C'était juste un coup de dés parmi une série de coups de dés que j'avais fantasmés.
Ironiquement, ce poste venait avec un appartement situé au-dessus de l'établissement. Deux coups avec une pierre, donc bien sûr, c'était en haut de ma liste de souhaits. Le propriétaire voulait quelqu'un qui puisse non seulement servir de barman mais aussi de sorte de concierge résident de l'endroit. Donc naturellement, c'était parfait pour quelqu'un comme moi. Quelqu'un qui ne voulait pas vraiment que son nom figure sur un bail.
Bien que j'aie peut-être 'accidentellement' coché la case marquée homme au lieu de femme, et que l'offre que j'ai reçue était adressée à un Monsieur Draven Piccoli, je n'allais pas corriger cette confusion avant d'arriver. Ce que je m'apprêtais à faire maintenant. Peu de concierges sont des femmes. Maintenant, tout ce qu'il me reste à faire est de prier pour que mon employeur passe outre ma petite erreur et me laisse rester.
Sinon? Eh bien, je me réfugierais dans un motel ou quelque chose jusqu'à ce que je trouve un emploi ailleurs. Maintenant que je suis ici, vraiment ici, je suis complètement charmée par l'aura mystérieuse qui entoure l'endroit. Maintenant, je veux que ce soit ma maison.
Jetant un coup d'œil à l'enseigne au néon clignotante Moonlight Lounge dans une police moderne de lettres violettes, je prends une profonde inspiration et pousse la porte.
Le bar est propre et presque vide. Pas vraiment inhabituel pour un bar à cette heure de la journée. L'éclairage tamisé et l'intérieur en cuir rétro donnent au lieu une ambiance presque mafieuse. En avançant vers le long bar en bois, je retire ma capuche et jette un coup d'œil autour de moi.
Mes yeux se posent sur la table dans le coin le plus éloigné, près des fenêtres teintées. Trois hommes y sont assis et chacun d'eux lève les yeux dès que j'entre. L'un d'eux se raidit, se redressant pour me lancer un regard noir alors que je le fixe en retour.
Ma poitrine se serre. Mon cœur bat à tout rompre dans mes oreilles. Pendant un instant, c'est comme si je le reconnaissais. Comme si je LE connaissais, mais c'est impossible.
Il est extraordinairement beau, avec des cheveux brun-rouge foncé attachés en une petite queue de cheval et des yeux couleur charbon brûlé. Profonds et gris et... quelque peu pénétrants. Les deux autres hommes paraissent plus ordinaires, et pas aussi intimidants que le premier. Rien de spécial là, juste deux costauds avec de mauvaises attitudes.
Leurs regards se tournent vers moi, tous en train de ricaner. Je lève le menton et détourne les yeux, espérant secrètement que l'un des trois n'est pas le propriétaire.
Allez vous faire foutre aussi, les gars.
Revenant à mon attention sur le bar, je sonne la petite cloche à côté de la caisse enregistreuse, espérant attirer l'attention de quelqu'un à l'arrière.
Un grand homme costaud, qui semble trop jeune pour être le propriétaire, sort en bondissant des portes battantes derrière le comptoir. Arborant une barbe brune ébouriffée et une chevelure assortie, lui aussi semble excessivement musclé. La bouche du gars se tord en un sourire en me dévisageant. Son regard parcourt mon corps de la tête aux pieds puis remonte. Ses yeux bleus gentils se plissent légèrement en s'arrêtant sur mon sac à dos.
"Puis-je vous aider, mademoiselle?" demande-t-il avec un sourire.
Je hoche la tête, "Êtes-vous Bartlett?"
Nettoyant un verre avec un chiffon en éponge qu'il a pris de l'étagère, il hoche la tête. "C'est moi. Et vous êtes?"
Voilà. Le moment de vérité.
"Je suis Draven Piccoli. Je suis censée commencer à travailler aujourd'hui."
Bartlett se tend, ses yeux se tournant vers la table dans le coin, puis revenant vers moi. "Non. Ce n'est pas possible. Draven est censé être un homme."
Je soupire, m'approchant du bar pour prendre un siège. "Non, Draven est censé être le gardien et barman. Pourquoi est-ce important de savoir quel sexe 'Draven' pourrait être?"
Bartlett rit. "Parce que le Draven que j'ai embauché doit savoir comment virer des gens d'un bar et soulever au moins cinquante kilos. IL doit être capable de manier une arme aux petites heures du matin lors d'une nuit de pleine lune. Et vous? VOUS ne ressemblez pas à ça."
"Je peux soulever cinquante kilos," je rétorque, avec un sourire espiègle. "Peut-être pas trop de fois en une journée, mais je peux le faire."
J'essaie de mettre un peu de supplication dans ma voix, espérant que je puisse jouer la carte de la mignonne et qu'il m'accorde sa confiance.
Secouant la tête et posant un verre de liquide ambré devant moi, il murmure, "Prenez un verre, poupée, et puis partez. Je suis désolé pour tout désagrément que cela a pu vous causer, mais je ne cherche pas de gardienne sexy."
Je fronce les sourcils. Merde. Je savais que cela pourrait arriver, alors pourquoi suis-je maintenant si déçue?
Mes yeux se remplissent de larmes que je fais attention à ne pas laisser sécher. Je pense que je vais probablement devoir en verser quelques-unes pour obtenir ce que je veux. Elles brûlent déjà à l'idée de la lutte qui m'attend. Peut-être que je peux trouver un travail comme serveuse. Ou peut-être, il y a un club de strip-tease en ville, et je peux postuler là-bas. Les clubs de strip-tease n'acceptent jamais un visage frais - croyez-moi, je le saurais.
Semblant remarquer mon malaise, Bartlett se penche plus près de moi. "Jusqu'où avez-vous voyagé pour venir ici, chérie?"
Rencontrant ses yeux et clignant des paupières pour retenir mes larmes, juste pour l'effet, je lui accorde un sourire tremblant. "Assez loin."
Il soupire. "Je suis désolé d'entendre ça. Je ne peux pas vous aider."
Merde.
Senaste Kapitel
#414 Chapitre quatre cent treize
Senast Uppdaterad: 5/21/2025#413 Chapitre quatre cent douze
Senast Uppdaterad: 5/20/2025#412 Chapitre quatre cent onze
Senast Uppdaterad: 5/20/2025#411 Chapitre quatre cent dix
Senast Uppdaterad: 5/20/2025#410 Chapitre quatre cent neuf
Senast Uppdaterad: 5/18/2025#409 Chapitre quatre cent huit
Senast Uppdaterad: 5/17/2025#408 Chapitre quatre cent sept
Senast Uppdaterad: 5/16/2025#407 Chapitre quatre cent six
Senast Uppdaterad: 5/13/2025#406 Chapitre quatre cent cinq
Senast Uppdaterad: 5/13/2025#405 Chapitre quatre cent quatre
Senast Uppdaterad: 5/12/2025
Du Kan Tycka Om Detta 😍
Perfekt Jävel
"Stick och brinn, din jävel!" fräste jag tillbaka och försökte slita mig loss.
"Säg det!" morrade han och grep tag om min haka med ena handen.
"Tror du att jag är en slampa?"
"Så det är ett nej?"
"Dra åt helvete!"
"Bra. Det var allt jag behövde höra," sa han och drog upp min svarta topp med ena handen, blottade mina bröst och skickade en våg av adrenalin genom min kropp.
"Vad fan håller du på med?" flämtade jag medan han stirrade på mina bröst med ett nöjt leende.
Han drog ett finger över ett av märkena han lämnat precis under en av mina bröstvårtor.
Den jäveln beundrade märkena han lämnat på mig?
"Linda dina ben runt mig," beordrade han.
Han böjde sig ner tillräckligt för att ta mitt bröst i sin mun och sög hårt på en bröstvårta. Jag bet mig i underläppen för att kväva ett stön när han bet till, vilket fick mig att båga bröstet mot honom.
"Jag kommer att släppa dina händer; våga inte försöka stoppa mig."
Jävel, arrogant och fullständigt oemotståndlig, precis den typen av man Ellie svor att hon aldrig skulle bli involverad med igen. Men när hennes väns bror återvänder till staden, finner hon sig farligt nära att ge efter för sina vildaste begär.
Hon är irriterande, smart, het, fullständigt galen, och hon driver Ethan Morgan till vansinne också.
Vad som började som ett enkelt spel plågar honom nu. Han kan inte få henne ur sitt huvud, men han kommer aldrig att släppa in någon i sitt hjärta igen.
Även om de båda kämpar med all sin kraft mot denna brinnande attraktion, kommer de att kunna stå emot?
Jag tror att jag låg med min brors bästa vän
"Vad är det, älskling...blev du rädd?" Han log och låste blicken med min. Jag svarade genom att luta huvudet och le mot honom.
"Du vet, jag förväntade mig inte att du skulle göra det här, jag ville bara..." Han slutade prata när jag lindade mina händer runt hans kuk och snurrade min tunga runt hans svamp innan jag tog honom i min mun.
"Fan!!" Han stönade.
Dahlia Thompsons liv tar en annan vändning efter att hon återvänder från en två veckors resa för att besöka sina föräldrar och går in på sin pojkvän, Scott Miller, som är otrogen med hennes bästa vän från gymnasiet, Emma Jones.
Arg och förkrossad bestämmer hon sig för att åka hem men ändrar sig och väljer att festa hårt med en främling.
Hon super sig full och slutar med att ge sin kropp till denna främling, Jason Smith, som visar sig vara hennes blivande chef och hennes brors bästa vän.
Föll för Pappas Vän
"Rida mig, Ängel." Han befaller, flämtande, och styr mina höfter.
"Sätt in den i mig, snälla..." Jag ber, biter honom i axeln, försöker kontrollera den njutningsfulla känslan som tar över min kropp mer intensivt än någon orgasm jag känt ensam. Han gnider bara sin kuk mot mig, och känslan är bättre än något jag kunnat åstadkomma själv.
"Håll käften." Säger han hest, gräver sina fingrar ännu hårdare i mina höfter, styr hur jag rider i hans knä snabbt, glider med min våta öppning och får min klitoris att gnida mot hans hårdhet.
"Hah, Julian..." Hans namn undslipper mig med ett högt stön, och han lyfter mina höfter med extrem lätthet och drar mig ner igen, vilket gör ett ihåligt ljud som får mig att bita mig i läppen. Jag kunde känna hur spetsen av hans kuk farligt mötte min öppning...
Angelee bestämmer sig för att befria sig själv och göra vad hon vill, inklusive att förlora sin oskuld efter att ha fångat sin pojkvän sedan fyra år tillbaka sova med hennes bästa vän i hans lägenhet. Men vem skulle kunna vara det bästa valet, om inte hennes pappas bästa vän, en framgångsrik man och en övertygad ungkarl?
Julian är van vid att ha flörtar och engångsligg. Mer än så, han har aldrig varit bunden till någon, eller fått sitt hjärta vunnet. Och det skulle göra honom till den bästa kandidaten... om han var villig att acceptera Angelees begäran. Men hon är fast besluten att övertyga honom, även om det innebär att förföra honom och röra till det i hans huvud helt och hållet. ... "Angelee?" Han tittar på mig förvirrat, kanske är mitt uttryck förvirrat. Men jag öppnar bara mina läppar, säger långsamt, "Julian, jag vill att du knullar mig."
Åldersgräns: 18+
Mr. Ryan
Han kom närmare med en mörk och hungrig blick,
så nära,
hans händer nådde mitt ansikte, och han pressade sin kropp mot min.
Hans mun tog min ivrigt, lite ohövligt.
Hans tunga lämnade mig andfådd.
"Om du inte följer med mig, kommer jag att ta dig här och nu." Han viskade.
Katherine behöll sin oskuld i flera år även efter att hon fyllde 18. Men en dag mötte hon en extremt sexuell man, Nathan Ryan, på klubben. Han hade de mest förföriska blå ögon hon någonsin sett, en välformad haka, nästan gyllene blont hår, fylliga läppar, perfekt formade, och det mest fantastiska leendet, med perfekta tänder och de där förbaskade smilgroparna. Otroligt sexig.
Hon och han hade en vacker och het engångsföreteelse...
Katherine trodde att hon kanske aldrig skulle träffa mannen igen.
Men ödet har en annan plan.
Katherine är på väg att ta jobbet som assistent till en miljardär som äger ett av de största företagen i landet och är känd för att vara en erövrare, auktoritär och helt oemotståndlig man. Han är Nathan Ryan!
Kommer Kate att kunna motstå charmen hos denna attraktiva, mäktiga och förföriska man?
Läs för att följa en relation sliten mellan ilska och den okontrollerbara lusten efter njutning.
Varning: R18+, Endast för mogna läsare.
Herr Forbes
Herregud! Samtidigt som hans ord väckte mig, lyckades de irritera mig. Även nu är han fortfarande samma skitstövel, arrogant och bossig som alltid, som alltid ville ha saker på sitt sätt.
"Varför skulle jag göra det?" frågade jag, kände hur mina ben blev svaga.
"Jag är ledsen om jag fick dig att tro att du hade något val," sa han innan han grep tag i mitt hår och tryckte ner min överkropp, tvingade mig att luta mig framåt och placera händerna på ytan av hans skrivbord.
Åh, herregud. Det fick mig att le, och gjorde mig ännu våtare. Bryce Forbes var mycket hårdare än jag hade föreställt mig.
Anneliese Starling kunde använda varje synonym för ordet grymhet i ordboken för att beskriva sin skitstövel till chef, och det skulle ändå inte vara tillräckligt. Bryce Forbes är själva definitionen av grymhet, men tyvärr också av oemotståndlig åtrå.
Medan spänningen mellan Anne och Bryce når okontrollerbara nivåer, måste Anneliese kämpa för att motstå frestelsen och kommer att behöva göra svåra val, mellan att följa sina professionella ambitioner eller ge efter för sina djupaste begär, för gränsen mellan kontoret och sovrummet är på väg att försvinna helt.
Bryce vet inte längre vad han ska göra för att hålla henne borta från sina tankar. Under lång tid var Anneliese Starling bara flickan som arbetade med hans far, och familjens älskling. Men tyvärr för Bryce har hon blivit en oumbärlig och provocerande kvinna som kan driva honom till vansinne. Bryce vet inte hur länge till han kan hålla sina händer borta från henne.
Involverade i ett farligt spel, där affärer och förbjudna njutningar flätas samman, står Anne och Bryce inför den tunna linjen mellan det professionella och det personliga, där varje utbytt blick, varje provokation, är en inbjudan att utforska farliga och okända territorier.
Hans lilla blomma
"Du kom undan en gång, Flora," säger han. "Aldrig igen. Du är min."
Han stramar åt sitt grepp om min hals. "Säg det."
"Jag är din," kvider jag fram. Jag har alltid varit det.
Flora och Felix, plötsligt separerade och återförenade under märkliga omständigheter. Han vet inte vad som egentligen hände. Hon har hemligheter att dölja och löften att hålla.
Men saker och ting förändras. Förräderi är på väg.
Han misslyckades med att skydda henne en gång tidigare. Han ska vara fördömd om det händer igen.
(Hans Lilla Blomma-serien består av två berättelser, jag hoppas du gillar dem.)
Hans Oönskade Fru Igen
Utdrag
"Ut härifrån! Det finns inget kvar mellan oss." skriker Nathan.
"Vad menar du, Nathan? Vi är gifta."
Hans läppar blev tunna. "Min advokat kommer att kontakta dig om det."
"Nathan." Hon vädjar. "Varför gör du så här? Det här är inte du."
"Sabrina." Han betonade hennes namn kraftigt. "Du känner inte mig, du har inte den blekaste aning om vem jag är. Den där mesen du kände som din man finns inte längre. Du kommer att få se vem Nathan Alden verkligen är." Han plockar upp telefonen och trycker på en knapp.
"Säkerhet, jag har en kvinna här som behöver eskorteras ut ur byggnaden."
Slut på utdraget
Vad kan möjligtvis ha vänt Nathan mot Sabrina?
~~~~~~~~
Den förlorade prinsessan av lykanerna
"Nej, snälla låt mig titta på dig. Jag vill se din vackra kropp," säger han.
Hur kunde han säga att jag var vacker med ärr över hela kroppen? Jag har inget annat än skinn och ben. Tårarna rinner från mina ögon. Han torkar bort dem och omfamnar mig i en tröstande kram.
"Låt allt komma ut," säger han.
Han börjar tvätta mina lår, långsamt rör sig upp mot min vagina. Känna min spänning, han stannar abrupt och fortsätter att tvätta mitt hår innan han sveper en handduk runt mig.
"Kan jag kyssa dig?" frågar han.
Jag nickar, ja.
Han kysser mig djupt och intensivt.
Som den lägsta slaven i vargflocken hade Sarah varit van vid piskor och kedjor sedan hon var barn.
När hon stängde ögonen igen och väntade på att bli piskad,
oväntat, vad hon väntade på var bara en varm kram.
"Jag har äntligen hittat dig."
Alpha-kungen räddade henne. Hon var inte bara den försvunna prinsessan utan också hans ödesbestämda partner.
DONNANS OSKULDSFULLA OMEGA
Ett gnyende undslapp mig, och jag bet snabbt ihop läpparna för att stoppa det, men hans beröring var hypnotisk, och jag smälte in i hans kropp som var pressad mot min, vilket fick mig att känna mig fångad och hjälplös.
Hur kunde jag vara avskräckt av Dominics mörker, men ändå dras till det, som en mal till en låga. Denna man hade en överväldigande närvaro, hans dominans och kontroll väckte en vriden nyfikenhet inom mig som jag inte visste hur jag skulle hantera eller närma mig.
Mia finner sig intrasslad i ett nät av makt och svek. Efter att ha upptäckt sin ex-pojkväns otrohet, möter hon Dominic, en hänsynslös alfa och hennes exs pappa, som väcker en förbjuden attraktion inom henne. När Mias sanna identitet avslöjas, slits hon mellan lockelsen av Dominics mörka charm och ett arrangerat äktenskap. Mia måste göra omöjliga val för att skydda sig själv och dem hon älskar. Kommer hon att ge efter för de krafter som försöker kontrollera henne, eller kommer hon att skapa sin egen väg i detta farliga spel av kärlek och lojalitet?
En Alfas Rävhona
Ja, det gör jag. Hans mjuka svar ekade i hennes alkoholbemängda tankar.
Hon hade bara låst ögonen med den heta främlingen på klubben i några sekunder, och nästa sak hon vet är att hon kommer att bli hans om fem dagar! Busiga lilla Myra möter dominerande Alfa Kungen Sloan, och frestelsens spel är redo att börja.
. . .
(Denna berättelse innehåller vuxna teman, starkt språk och beskrivande sexuellt innehåll som inte är lämpligt för personer under arton [18] år)
. . .
Alla rättigheter förbehållna (c) Nauti.Bear (juli 2020)
SÖT FRESTELSE: EROTIK
HUVUDHISTORIA
Artonåriga Marilyn Muriel blir chockad en vacker sommar när hennes mamma presenterar en slående, stilig ung man som sin nya make. En omedelbar och oförklarlig koppling uppstår mellan henne och denna grekiska gud när han i hemlighet börjar sända olika oönskade signaler mot henne. Marilyn finner sig snart i olika, oemotståndliga sexuella äventyr med denna charmiga, förföriska man i sin mammas frånvaro. Vad kommer att bli ödet eller resultatet av en sådan handling och kommer hennes mamma någonsin att få veta om den skandal som pågår rakt under hennes näsa?
Hans speciella partner
Jonathan King är alfahanen i Black Stone-flocken. Han är en mardröm för sina fiender men hans flock älskar honom. Han har ännu inte hittat sin partner men vill ha en Luna vid sin sida. Hans liv kommer att förändras när en mänsklig flicka kommer in i hans flock. Hans varg är attraherad av henne men hon är inte hans partner. Han börjar hålla ett nära öga på henne eftersom han vet att hon bär på en hemlighet. Är han redo för vad han kommer att upptäcka?